Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stora Sjöfallet av Carl-Julius Anrick
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
27() CAHL-.IULUS ANRICK
fjällsidan — här bildades följaktligen tre väldiga vattenfall.
Det mellersta segrade emellertid i kampen, och vattnet
skar här ner ett par rännor allt djupare. Dessa bilda det
nutida fallkomplexet. På så sätt sänktes den gamla
Kårtjejaure alltmera, sidofallen tystnade, och den dag som i dag
är har det stora sjöfallet verkat så långt med sin
nedbrytande kraft, att Kårtjejaure nu ligger fem meter under de
båda andra falltrösklarna.
De båda sidofallen, som upphört att spela, kunna vi i
dag endast se som döda fall, där de ligga någon kilometer
respektive norr och söder om det nutida Stora Sjöfallet. På
båda ställena ser man ännu de gamla fallhuvudena med
deras blottade hällar och branta stup.
Det levande fallet är egentligen fem olika fall, vart och
ett med sin egenart, men tillsammans bilda de den enhet
vi kalla Stora Sjöfallet. Denna helhet har rikare
uttrycksmöjligheter än ett enstaka fall, emedan delarna äro så olika
varandra. Här finnes både dysterhet och glädje, både allvar
och uppsluppenhet.
Högtid vilar över de båda övre fallen. Mäktig kraft
uttrycker särskilt Hermelins fall, där den klara, blågröna
vågen hänger som en evig båge över fallstupet; dysterheten
ruvar nere i fallets kanjon, där klippväggarna stå mörka
och fuktdrypande. Men när vattnet vågat sig utför den
första branten och gjort sitt stordåd, då brister
uppsluppenheten lös, och efter en kort överläggning i det kokande
bruset i samlingsbassängen nedanför, där de båda övre
vågorna mötas, hoppa de glada och lekande jämsides i tre
undre fall. Här glittrar solen klarare över kaskaderna och
skutten äro ett yrande jubelrop över fullbordat värv. En
lekfull kapplöpning ut till Langas rogivande vatten.
Här är vattenfallslandet — intet annat område i vårt land
kan med sådan rätt göra anspråk på detta namn. Här ser
man fall vid fall, och deras blänkande våg och luftiga slöjor
bilda en huvudfaktor i den redan i övrigt ovanligt ståtliga
naturbilden.
I minnesboken i Saltoluokta skrev en långväga främling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
