- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1927. Södermanland /
312

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kallaktjåkko av Th. S. Gudjohnsen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

312 KALLAKTJÅKKO

KALLAKTJÅKKO.

Vid klar sikt kan man från Saltoluokta turiststation på 5
mils avstånd över Sjöfallslandet se några vitskimrande toppar.
Det är Kallaktj åkkomassivet, det högsta av fjällen mellan Sarek
och Kebnekaise. Redan frän Suorva, på nära tre mils avstånd,
göra dessa toppar ett mäktigt intryck. Kallaktj åkkomassivet torde
ännu vara föga känt, ehuru de goda förbindelserna västerut
göra ett besök där till en lätt sak.

I den för mig tillgängliga litteraturen finnes blott en skildring
av detta fjäll (S. T. F:s årsskrift 1922, sid. 358), men den är
knapphändig och ger ej mycket begrepp om de storslagna
fjäll-scenerierna inom detta massiv.

Kommer man söderifrån, på Luleälvsleden, ser man tre
markanta toppar höja sig över en jämn fjällhed. Topparnas
struktur framträder dock ännu bättre från södra stranden.

Mellan den västligaste och den centrala toppen öppnar sig
en djup dalklyfta, i vars mitt Kallaktjåkkos nordtopp höjer sin
vita hjässa. Denna klyfta delar massivet i tvenne grupper,
Kallaktj åkkogruppen och Svalaliesotj åkkogruppen, vardera med
tre toppar. Möjligen ha dessa toppar olika namn, men de lappar
jag tillfrågat visste ingenting därom. Toppen väster om klyftan
är Kallaktjåkkos sydtopp (3), de andra tillhöra Svalaliesotj
åkkogruppen. Väster om Sydtoppen reser sig en hög snökupol,
Stortoppen 1), vars högsta punkt skymmes av Sydtoppen.

Vid en bestigning av
Kallaktjåkko går man
i land öster om
Suol-lakajokk, som
skummande störtar sig
utför den branta
fjällsidan. Det möter ingen
svårighet att landa, ty
vattnet är djupt
överallt vid stränderna.
Sedan håller man sig i
närheten av bäcken,
där terrängen är bäst,
och efter att ha
vandrat uppåt omkr. 300 m
genom skog är man
uppe på en vid fjäll-

KARTSKISS ÖVER KALLAKTJAKKO, UTFÖRD AV FÖRF.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:04:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1927/0358.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free