- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1927. Södermanland /
314

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kallaktjåkko av Th. S. Gudjohnsen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

314

KALLAKTJÅKKO

äro vanligen snöfria, men nu voro de efter flera dagars oväder
täckta av nysnö, som på platån gick ända till knäna. Avståndet
från Stortoppen till Sydtoppen torde vara omkr. 3 km.

De norra topparna vetta mot Teusaätnos dal i ett enda brett
stup om 400 m, vilket gör ett imponerande intryck, särskilt
från Autajaure, som ligger vid fjällets nordvästliga stup.
Stortoppen bildar en lång, flack fjällslätt, vilken i en icke alltför
brant lutning sänker sig mot platån mellan topparna. Från
Stortoppen utgår mot SV en utlöpare, som stupar brant mot
en trång glaciärförande klyfta, vilken mot öster begränsas av
Sydtoppen. På toppens nordsida går en ståtlig snöcouloir brant
ned till en liten glaciär. Bestigning av toppen sker lättast över
stenuren ute på stupet mot norr.

Den nordöstra toppen (2) är avsevärt lägre; dess östra sida
stupar brant mot en cirkusdal med trång mynning. Dalens östra
sida bildas av Svalaliesotjåkkos nordtopp. Dess botten täckes
av en ganska stor, svagt sluttande glaciär, som tudelas av ett
smalt moränband.

Sydtoppen med sina väldiga stup är i det närmaste lika
hög som Stortoppen och gör det mäktigaste intrycket. Alla
tre topparna ha bestigits. Kartan är ofullständig såväl i fråga
om fjällets form som dess glaciärer. Jag har försökt att
rita en kartskiss, som dock ej kan göra anspråk på att vara
korrekt.

Från Stortoppens södra sluttning samt från angränsande
delar av platån går massivets största glaciär ned i klyftan väster
om Sydtoppen. Då glaciären täcktes av nysnö, var det
omöjligt att absolut bestämma dess gräns. Förutom denna glaciär
finnas ytterligare tre mindre glaciärtungor, vilka alla gå ned
mot Teusaälvens dal.

Utsikten från Kallaktjåkko är mäktig och vid. Från
Sydtoppen ser man nästan hela Stora Lule älv, från Saltoluokta till
Vaisaluokta; vidare ser man Akka och hela Sarekmassivet, från
Stuor Nijak till Buchtkammen, och i öster skymta Perikpakte
och ett par av Äpartjåkkos toppar. Längst i fjärran ses
Jek-naffo vid Akkas östliga rand. Väster om Akka kan blicken följa
Vuojatätnos dalgång, och långt i fjärran ser man de snötäckta
fjällen söder om Virihaure, Almallojökeln och Blåmannsisen.
Sulitelma ligger dolt bakom Akka.

Från Stortoppen ser man alla gränsfjällen från Virihaure
norrut ungefär till Skjomen. Mot NO stå Kebnekaise och
topparna kring norra delen av Tjäktjavagge, och inom denna
ram ser man tjogtals gamla bekanta från dessa härliga
fjälltrakter.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:04:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1927/0360.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free