Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Värmlands natur i geologisk belysning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄRMLANDS NATUR I GEOLOGISK RELYSNING 33
Frykensjöarnas vattenyta bestämd av de väldiga
sandavlag-ringarna kring Kils station, vilka skyddat det gamla
fjord-bäckenet från att helt tömmas. På samma sätt är
Glafsfjorden en rest av den fjord, som Vänern en gång sände in
i denna dalgång. Ingen annan av Värmlands sjöar har så
mycket kvar av den gamla fjordnaturen med de branta,
skogklädda stränderna, de många vikarna och de utskjutande
uddarna, som då och då för resenären dölja fjordens
fortsättning och göra den första ångbåtsresan på Glafsfjorden till
en upptäcktsfärd, där man bakom varje skymmande udde
har att vänta nya, fängslande utsikter.
Då inlandsisen nu var borta och allteftersom havet och
Stor-Vänern drogo sig tillbaka, kunde älvarna åter börja sitt av
isen en gång avbrutna arbete. För att nå havet sökte dessa
nu leta sig fram i de dalgångar de utmejslat. På många ställen
har detta icke lyckats, utan de ha tvungits att söka sig nya
vägar. Så rann Klarälven före istiden förbi Sunnemo,
Geijersdal och Kristinehamn. Vid Edebäck har den måst söka
sig en ny fåra, och den når nu efter många krökar Vänern
vid Karlstad. Norsälven, Frykensjöarnas utlopp, rann
sannolikt förbi Karlstad. Nu når den Vänern 2 mil väster om
denna stad. Norges största flod, Glommen, rann över
Glafsfjordens dalgång till Säffle. Nu gör den vid Kongsvinger en
skarp krök och når havet vid Fredrikstad i Norge. Under
vattenrika år händer det dock ännu att smärre mängder av
Glommens vatten söka sig fram i den gamla fåran ned mot
Vänerbäckenet.
På sin väg mot havet utföra floderna ett mäktigt arbete
genom att rycka med sig delar av de lösa jordarter, som de
genomskära. Ju större den hastighet är, med vilken de
strömma fram, desto mera och desto grövre material kunna
de transportera. Var och en, som sett en större flod i
vårflodstider, har fått en aning om dess kraft. Ett storartat
exempel på en mäktigt arbetande flod ha vi i landskapets
huvudflod, Klarälven. Efter ett raskt lopp med forsar och
fall flyter Klarälven mellan Vingängsjön i Dalby socken och
Edebäck så lugnt, att den kan trafikeras med ångbåt. På
3. Svenska turistföreningens årsskrift 1928.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
