Svenska Turistföreningens årsskrift / 1928. Värmland / 37 (1886-1951) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Värmlands natur i geologisk belysning

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

C. G Rosenberg foto. Från Klarälvens deltaland öster om Karlstad. För varje år avlagras här nya massor av sand.

utformandet av landskapsbilden än man vanligen är böjd att
tro och har skapat många idyller i detta på idyller så rika
landskap.

Värmland är ju ovanligt rikt på sjöar och har förr varit
det i ännu högre grad än nu, i det att en stor del smärre
sjöar växt igen till kärr och mossar. Det finnes ett stort
antal sjöar, vilkas stränder kantas av breda bälten av vass
och säv, näckrosor och nate. I sådana sjöar ha vi en
begynnande igenväxning. De döda växtdelarna samlas på
bottnen, och allteftersom denna höjes, vandra växterna längre
ut och nya växtsamhällen intaga deras plats. Därefter börja
mossorna komma in och ett mosstäcke bildas. På detta
sätt inkräkta växterna alltmera på sjön. Slutligen är denna
försvunnen eller återstår som en liten göl. En stor del av
Värmlands och särskilt Vänerområdets mossar äro, med andra
ord, igenväxta fornsjöar. Största delen av landskapets
mossmarker ha dock uppkommit genom försumpning av fastmark.

Mången turist finner mossmarkerna entoniga och dystra
och skulle hälst önska dem bort ur landskapsbilden. Ser
man mossmarkerna som isolerade företeelser, äro de utan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>