Svenska Turistföreningens årsskrift / 1928. Värmland / 68 (1886-1951) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från en värmländsk storindustri

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

omfattning och endast
för eget behov.

År 1848 begynte
man att genom
systematisk
blandning av olika
malmer reglera
kvaliteten vid
tackjärnstillverkningen vid
bolagets hyttor.
Dessförinnan hade vid
Sunnemohyttan
under en följd av år
utförts experiment
med smältning av
sjö- och
myrmalmer, vilka dock
såsom mindre
lönande avstannade. Det
erhållna järnet var
lämpligt för
framställningen av

Tappning av martinstål, Hagfors. Det var Uddeholmsbolaget, som först tillämpade martinmetoden i Sverige. E. Waldow foto.

gjutgods, vilket förhållande torde varit närmaste uppslaget till
det gjuteri och den mekaniska verkstad, som anlades vid
hyttan på 1840-talet och under en lång följd av år voro av
stor betydelse för Uddeholmsbruken.

Särskilt betydelsefull är senare delen av 1860-talet, ty då
utfördes vid Munkfors de första försöken i Sverige med
stålsmältning enligt Siemens-Martin-metoden, och året 1869 kan
antecknas som ett historiskt datum i det svenska stålets
annaler, ty då togs landets första martinugn i bruk för
verklig drift vid Munkfors. Sin rangplats på ståltillverkningens
område har Munkfors sedan dess alltjämt under framstående
chefers ledning bibehållit; dess stål är känt över hela världen
och åtnjuter berättigad berömmelse för sin höga kvalitet.

Efter år 1856, då det första valsverket anlades, inträdde
för Munkfors en lång period, under vilken verksamheten vid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>