Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Karlskoga bergslag. Ett okänt hörn av Värmland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sitt »rov». Utan det fanns en annan lika obönhörlig faktor:
vädret. Alltsedan min ankomst till Karlskoga hade det
regnat i ett sträck med korta uppehåll, då det gällde att passa
på och se så mycket som möjligt. Eljest hade min plan
varit dels att ta en båttur på Möckeln bort till det stora
bruket Strömsnäs vid Degerfors, dels att fotvandra upp
till det stora sjösystemet i nordväst. Intetdera kunde
genomföras efter programmet. Ångslupen Karl IX, som
enligt turisthandböckerna trafikerar Möckeln, låg uppdragen
ute på Näset och verkade halvt nedskrotad, och — man ger
sig inte gärna ut på vandring med paraply och galoscher!
Slutligen kom efter flera dagars tvungen overksamhet ett
löftesrikt upptindrande. De blygråa skyarna gledo i sär, och
i breda sektorer kastades solljuset ned mot sjöns yta som på
gamla romantiska tavlor. Nu eller aldrig! Jag beställde
en gigg för att med gästgivarskjuts beresa landskapet,
såsom jag en gång gjort i Ångermanland från havet upp till
Tåsjö intill lappmarken. En gigg, ett kungarike för en gigg!
ropade jag. Jag märkte, hur man skrattade åt mig invärtes.
Ingen vettig människa åker numera efter häst, när det finns
bilar, och för resten finns det inga gästgiverier i Karlskoga.
Så måste jag ta mitt parti och beställa en bil med uttrycklig
order till chauffören att köra så långsamt som möjligt. Han
såg på mig, som om han trodde, att jag var mindre vetande,
men så kommo vi då äntligen i väg, medan molnen åter
drogo ihop sig till oväder.
Vi köra prostgårdsvägen, men vika av åt vänster och sedan
nästan i rakt nordlig riktning. Björkborns vackra
bruksherrgård, där Alfred Nobel drömt sina ideologiska drömmar om frid
på jorden genom sprängämnesteknikens fulländning, skymtar
bortom åkrar på andra sidan om den energirika Timsälven.
Karlskoga bergslag är ingen glad och leende bygd i likhet
med t. ex. Sörmland. På en utsocknes verkar den snarast
allvarsam och butter, och landskapet kräver mycken sol, ja
till och med snö, för att tina upp. Men det är icke det
nästan monumentala allvar och svårmod, som härskar längst
uppe i Klarälvsdalen och de stora, friska skogarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
