Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om våra fjällväxter av Torsten Lagerberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Under samma tidsskede hade även en kustremsa av södra
Norge från Oslotrakten upp mot Trondhjemsfjorden blivit
blottlagd, och söder om den senare fanns ett stort, isfritt
område, som i sig även inneslöt delar av Härjedalen och
Jämtland. Även inom dessa sträckor har en fjällflora bildat
den första vegetationen. Av flera skäl kan den dock
knappast tänkas vara rekryterad från söder. Häremot talar redan
den omständigheten, att det norska kustlandets topografi
genom sin rikedom på fjordar måste ha utgjort ett allvarligt
hinder för en spridning i nordlig riktning. Betydligt viktigare
för bedömandet av denna fråga är dock den första
fjällflorans öde i vårt land. Denna har nämligen med säkerhet ett
mycket ringa samband med den nutida. Man har sålunda
funnit, att fjällväxterna icke längre förmådde följa efter isen,
när denna efter ett tillfälligt stillestånd vid de mellansvenska
ändmoränerna åter började vika mot norr. De klimatiska
förutsättningarna för deras existens på låglandet hade också
upphört, ty nu inbröt en varm klimatepok, den s. k.
postarktiska värmetiden, vilken varade till några få århundraden
före Kristi födelse. I den mån landet blottades togs det
omedelbart i besittning av tall- och björkskogar. Dessa ha
också lämnat rika spår efter sig i mossarnas bottenskikt i
de centrala och norra delarna av landet, medan lämningar
av fjällväxter här saknas. Några arter av otvetydigt sydligt
ursprung äga vi dock i de sydskandinaviska fjälltrakternas
vegetation. En sådan är exempelvis stjärnögat, och troligtvis
gäller detta även för guldspiran. Samma ursprung ha
uppenbarligen också de fjällväxter, vilka nu leva som relikter på
spridda lokaler i Sydsverige.
För den nutida fjällfloran återstår den nordöstliga
invandringsvägen, och med all sannolikhet har den också anlitats
i stor utsträckning. På denna väg skulle mycket väl alla
de arter kunna ha inkommit, vilka äro spridda genom hela
fjällkedjan, men dessutom även de, som där äro begränsade
till ett nordostligt område. En tillfredsställande förklaring
på den egendomliga utbredningstyp, som representeras av de
bicentriska växterna, kan dock icke erhållas genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
