Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Norrbotten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ske annat än genom statsmakternas försorg, men liksom på
andra håll råder tvekan om var man behöver anlägga de
dyrare förbindelselederna, järnvägar, och var man kan nöja sig
med lämpligt organiserad biltrafik. För mig står det
emellertid klart att vissa huvudådror böra utbyggas såsom järnvägar
för de långa och tunga transporterna.
De ur kommunikationssynpunkt sämst lottade övre
bygderna sammanfattas under begreppet ödebygd, varmed, mera
preciserat, förstås de avlägsnare delarna av skogsbygden och
större delen av fjällbygden. Här kunna vi också möta en
efterblivenhet, som synes föra oss flera tiotal år tillbaka i tiden,
och här kunna vi finna en anmärkningsvärt låg
levnadsstandard och primitiva förhållanden. Då det ofta är härifrån
resande hämta stoff till sina skildringar av livet i Norrbotten,
vilka mången gång göras till typiska för hela länet, är det
ej underligt, om större delen av Norrbottens befolkning ej
känner igen sig i desamma.
De resande reagera mycket olika inför vad de se i
ödebygden. »Det är så synd om dessa ödebygdsbor», säger den
ene, och så vill han tigga ihop pengar och varor åt dem. Den
andre tycker att människorna äro slöa och loja, som ej
kommit längre, och finner allting så uselt och eländigt, att de
måste flyttas till andra bygder med bättre betingelser.
I själva verket är det väl först och främst så att
ödebygdsmänniskan är som en planta, vuxen i ödebygdens jord, och det
går ej att plantera om den med tvång. Fråga ett
ödebygdsbarn, som vistas i skola i kyrkbyn, och man skall få höra,
att ödebygdshemmet står för det som det bästa på jorden och
oftast har detta barn ingen annan tanke än att gå tillbaka dit
och leva ödebygdens liv. Det är sant, att ödebygdens
jordbruk är primitivt och desslikes hemmets inredning. Men tänk
på dess isolering! Dessa människor ha levat okunniga om
modärna redskap och modärn teknik. Med seg möda och
stora umbäranden ha de på fädrens vis tagit sin magra
bärgning ur en primitivt utnyttjad jord, ur de naturliga ängarna,
av fisket och av jakt i skogen och på fjällen.
Ej heller är det riktiga vägen att genom rika gåvor inleda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
