Svenska Turistföreningens årsskrift / 1929. Norrbotten, Lappland / 13 (1886-1951) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Norrbotten

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ödebygdsbon är en sympatisk bekantskap. Försynt och
obegränsat gästfri, är han alltid redo att hjälpa den resande
tillrätta. Hans tystlåtenhet, som jag vill räkna som en förtjänst,
hans slutenhet — kanske man kan säga tungsinthet — äro
honom givna av den natur, vari han lever.

D. Crousioe foto. År 1900 hade Norrbotten omkring 200 mil landsvägar, 1928 mer än 400 mil. Bron över Lule älv på vägen Murjek—Jokkmokk.

Det är ju f. ö. klart, att folkets psyke formats under
inflytande av naturen, levnadsförhållandena och den historiska
utvecklingen. För att förstå folksjälen måste vi tänka på att
Norrbotten är de starka motsatsernas land. Ljus och mörker,
värme och kyla härska i växling, starkare än någon
annanstans i vårt land. Livet blir en kontinuerlig härdningsprocess.

Låt oss se tillbaka på norrbottningarnas liv i svunna tider!
Vi se dem på deras tio-, ja, femtiomila färder på stigar och
dåliga vägar föra sina produkter till kyrkbyns marknad eller
till kusten, eller vid primitiva skvaltor och sågar med möda
tillgodogöra sig vad de förmå av de ofantliga
skogstillgångarna, eller i långa av renar dragna malmforor släpa
Gällivare och Svappavaara malmfälts skatter till de ett stycke
upp från kusten liggande hyttorna. Låt oss söka följa den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>