Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Norrbottens natur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AXEL GAVELIN
med kilometerhöga väggar men också fjällslätten och de vida
vattenytorna. Och slutligen i den eviga snöns rike glaciärerna,
skiftande mellan gnistrande vitt, blått och grönt om dagen
och med något spökaktigt över sig under nattens timmar.
Tvärs över landet draga så älvdalarna, liksom smala band
förenande de skilda regionerna och på samma gång
förlänande åt var och en av dem sina egna särdrag.
Orsakerna till Norrbottens nuvarande utseende ligga i dess
förflutna. Låt oss se vad vetenskapen har att förtälja om
dess utveckling till vad det nu är.
Så långt tillbaka som vi genom berglagrens och
jordslagens vittnesbörd kunna följa vår jords öden, ha dessa
pendlat mellan tider av oro med omvälvande revolutioner
och perioder av relativt, lugn.
Under revolutionstiderna inträffa förödande jordbävningar,
berglagren brista sönder eller hopveckas från sidorna,
skjutas över varandra och upptornas till bergskedjor. Från
jordens inre strömmar lava. En del av denna utbreder sig som
täcken på landytan eller havsbottnen, en del åter staplas upp
till vulkanberg, men största delen stelnar på ofta tusentals
meters djup såsom granit, syenit, grönsten m. fl. stenarter,
som vi nu återfinna i våra vanliga »gråberg». Under dessa
orostider skärpas klimatmotsättningarna på jorden, och
gla-ciärer och inlandsisar uppstå.
Vi leva just nu i senaste skedet av en dylik
revolutionsepok, som tagit sin början för miljoner år sedan, och vi
kunna därför någorlunda följa processens yttre förlopp inom
de unga bergskedjorna i södra Europa och inre Asien.
Tydligast framträda de nutida störningarna hos jordskorpan inom
Asien och Stilla havsområdet med dess bergstoppar, som resa
sig ända till 2 mil över de största havsdjupen, med dess
vulkaner och förödande jordbävningar, under vilka emellanåt
sättningar på många hundra meters djup kunna äga rum
i ett enda slag.
Under viloperioderna försvagas eller avstanna
bergskedjebildningen och den vulkaniska verksamheten. Bergen falla
60
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
