Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lapparna och stora världen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
K. B. WIKLUND
vant sig att anse deras land som svenskt område och en del
av det gemensamma fosterlandet. Ett litet, men av slumpen
ovanligt väl gjort urval av handlingar och berättelser från
medeltiden bär nogsamt vittne härom.
Vid mitten av 1500-talet rinna så de arkivaliska källorna
om lapparna upp på allvaret och svälla snart ut till en mäktig
och slutligen oöverskådlig ström. De visa oss vår svenska
stat fast rotad här uppe redan långt före den på Karl IX:s
bud skedda, definitiva organisationen av Lappland. Svensk
ordning råder. Svensk rättsuppfattning framträder i tydliga
spår redan i den svenska vikingakonungen Faravids
»kvän»-rike i Norrbotten på 870-talet, och jag kan för min del av de
föreliggande källorna icke se annat än att svensk humanitet
i den form tiden gav gjorde sig gällande även här uppe i de
gamla tiderna. De omtuggade rövarhistorierna om
birkarlar-nas framfart bland lapparna måste liksom allting, annat tas
med kritik, och det är karakteristiskt och viktigt, att
lapparnas arvsägner om härjningar och våldsdåd icke rikta sig mot
nordbor eller birkarlar, utan mot finska stammar, de s. k.
tjuderna och karelerna.
År 1647 kallades den ryktbare tyske vetenskapsmannen
Joannes Schefferus, en av de främste bland tidens filologer,
till innehavare av den Skytteanska lärostolen vid Uppsala
universitet. I början av 1670-talet anmodades han så av
Magnus Gabriel de la Gardie, den store mecenaten,
vetenskapers och konsters kraftige främjare, att skriva ett verk om
Lappland och lapparna. När de la Gardie såg, »huru i utlandet
spredos allehanda historier om lapparna, somliga mera
liknande käringfabler än sanning, andra hopdiktade av hat till
det svenska folket och för att förminska den ära det under
så många år med segerrika vapen förvärvat sig, ansåg han
det vara av vikt för fosterlandet, att han icke längre läte det
vara fördolt, som kunde bidraga till en rättare kännedom om
detta folks seder och kynne och beskaffenheten av det land
det bebor», säger Schefferus i företalet till sitt berömda verk
Lapponia 1673. Kyrkoherdarna i de olika lappmarkerna
för-ständigades att ofördröj ligen insända relationer om sina lappars
92
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
