Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lapparna och stora världen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
K. B. WIKLUND
honom från hans ungdom. Ett slags ersättning för Linnés
bok blev Per Högströms kända beskrivning över de till
Sveriges krona lydande lappmarker 1747, även översatt till danska
och tyska. Knud Leems praktfulla verk på danska och latin
om Finmarkens lappar 1767 är nästa viktiga arbete, och sedan
följer den nyare litteraturen i en allt bredare och djupare
ström av populära vetenskapliga böcker och avhandlingar
på all världens språk.
Det är säkerligen icke för mycket sagt, att intet nomadfolk,
vare sig arktiskt eller annat, blivit föremål för en så
vidlyftig och delvis värdefull litteratur som lapparna, och
vetenskapsmännens och den stora allmänhetens intresse för dem
visar på ingen punkt någon sjunkande kurva — det blott
stiger och stiger i en nästan skrämmande grad. Antropologer,
etnografer och språkmän undersöka lapparna utan och innan
med allt större iver, juristerna skriva lagar för dem, de
administrativa makterna ordna dem i led och kompanier, skolor
reformeras, kyrkor byggas, predikanter och »missionärer» —
ända från Amerika! — utskickas, ålderdomshem upprättas,
filmare veva och fotografer knäppa, turister — ja, vår
förenings medlemmar veta ju fullt väl, hur vår förenings
medlemmar förhålla sig till lapparna, och därför är det onödigt
att här skriva något därom för vår förenings medlemmar.
Det är dock ett område, där den stora världens intresse
för lapparna sover, och såsom så ofta händer är detta
område det viktigaste av alla. Man kan i vida kretsar omöjligen
komma ifrån att medvetet eller omedvetet betrakta lapparna
som en samling vildar eller halvvildar, som en lustig kuriositet,
som ett njutningsmedel för esteter och turister, som en
dödsdömd anakronism, vars sista dagar ovillkorligen måste göras
drägliga genom välgörenhet och pjoller. Och man ser inte,
att lappfrågan först och sist är en ekonomisk fråga, där det
rör sig om miljoner kronors värden och om tusentals
människors nödtorftiga bärgning nu och i framtiden. Allt det
juridiska och administrativa är klart, skolor och kyrkor och
fattigvård äro klara, språkvetenskap och etnografi o. dyl.
arbeta för fullt, men vad göres väl för att upphjälpa ren-
94
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
