Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- I Sveriges yngsta bygder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
 |
Förf. foto.
Hässjan sättes upp, Övertorneå. De naturliga ängarna ha möjliggjort en fast bebyggelse
i det stora skogslandet, och ännu intaga de i Norrbotten ungefär fem gånger
så stor yta som den odlade jorden. |
Långt i fjärran lyfter en grå jättefågel och i nästa
ögonblick ännu en. Med svepande vingslag draga de mot skogen
och tillbaka i en vid bukt. De vilda traneropen eka över
sanklandet. Det är myrens storfågel, som varnar sina ungar
för människan.
Så går färden genom skogslandet — myrar, granskog, svarta,
speglande tjärnar, bäckdalar med blommor och vide, ljusa
hedar, där renlaven breder sin matta under tallarna.
Äntligen! Det lyser grönt därnere i dalen. Kring bäcken,
som ormar sig fram i otaliga slingor, ligga slåtterängarna.
Man ser hässjeställningar och fyrkantiga grå lador, den ena
efter den andra. I sluttningen utmed ängarna löper ett gärdsel,
byggt för att hindra renarna att göra ohägn på hässjorna,
när de komma ned från fjällen om hösten.
I bäckängarnas paradisgröna landskap framlever man nu
ett par veckor under strävsamt arbete. Liarna vina dagen
i ända genom det saftiga gräset, och den ena bördan efter
den andra bäres på stänger fram till hässjorna, som raskt
växa i höjden. När brynstenarna gå, sjunger det som av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri May 24 23:56:52 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/stf/1929/0183.html
