Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Reselivet i Sverige och turistföreningen. Föredrag vid Svenska turistföreningens årsmöte den 25 februari 1929
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARTHUR LINDHAGEN
denna påverkan. Det var med hänsyftning just på det franska
inflytandet under den gustavianska tiden som Tegnér diktade:
»All bildning står på ofri grund till slutet,
blott barbarit var en gång fosterländskt.»
Ingen skulle väl, även om det vore möjligt, vilja hindra en
dylik internationell utveckling, så länge det främmande
inflytandet icke verkar nedtryckande på den nationella kultur,
som redan vunnits. I våra dagar är för övrigt vårt land icke
såsom tidigare i huvudsak endast mottagande — vi kunna
med stolthet påvisa att också vi hava någonting att ge i det
mellanfolkliga utbytet. Sveriges plats i det kulturella och
ekonomiska sammanhanget fordrar således en samfärdsel
mellan oss och utlandet av ganska stora mått. Lika väl som
vi hava behov att genom resor i utlandet samla nya intryck,
måste vi med gästfrihet upplåta våra portar för främlingar.
Detta sista är nödvändigt också för vår egen skull; en liten
nation i en avkrok av världen har den största nytta av att
främmande länders invånare äga förstahandskunskap om oss
och våra förhållanden.
Men därmed är det icke sagt, att vi hava intresse av att
bliva ett av de stora turistländerna. Önskemålet att göra
oss själva kända och att knyta goda förbindelser kan vinnas
med en relativt begränsad turistström, om vi blott lägga an
på att vinna eliten av den internationella resepubliken.1 En
väl organiserad kongress i Sverige för vetenskapens,
konstens, industriens, handelns eller de stora sociala frågornas
spetsar gör säkerligen vårt land större nytta än många
båtlaster med utländska genomsnittsturister. Då man strävar
att hit till landet draga även den breda strömmen av
utländska turister grundas detta på ett annat skäl — den förut
1 Då uttalandet angående önskvärdheten att lägga an på eliten av den
utländska resepubliken på många håll missuppfattats, ber jag att få påpeka,
att jag därmed framför allt syftat på de intellektuellt och kulturellt
betonade resenärer, som komma för att lära något och verkligen taga
kännedom om land och folk. Att jag icke åsyftat att göra en
förmögenhets-eller klasskillnad borde vara tydligt. Jag har ställt denna grupp av
turister i motsättning mot den mondäna och nöjeslystna publik, varom
talas i det följande.
262
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
