Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Två gamla norrbottniska kyrkstäder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TVA GAMLA NORRBOTTNISKA KYRKSTÄDER
Därför var det alldeles nödvändigt för dem att på kyrkplatsen
bygga sig egna hus, bodar och stallar. Riksantikvarien Johannes
Bureus antecknar också från ett besök i Lule socken år 1600 om
dessa förhållanden: »Alle bönder hafva sijna stugur vid kyrkian
på en plass [som] the kalla Bärghet, 2, 3, fyre eller 5 om hvar
stugu». Han beskriver ingående julhögtidens gudstjänster. Bland
annat säger han även: »The draghe [hemifrån] så at the koma
fram dagen för[e] Juleafton och om Juniafton hugga the vedh
och för til sina stugur til vermen öfver helghen».
Såsom Bureus skildrar det hade det säkerligen varit allt sedan
kyrkan kom till. I en senare tid ville dock i regel den fullsuttne
bonden vara ensam om sin stuga. En kyrkstuguordning, fastställd
vid landsting i Piteå år 1695, medger varje hemman rätt till
kyrkohus, bestående av »en stufwa med kammare och förstufwa före»
och ett stall. Enligt denna ordning borde också varje by få sina
kyrkohus närmast intill varandra och det efter varje bys storlek
och läge i socknen. Alla hus skulle indelas i vissa kvarter ge-*
nom gator och gränder »ändalångs med kyrkian». I Lule och
Pite kyrkstäder, vilka då redan voro gamla och till vilkas
egendomliga karaktär bidrogo de bland stugorna insprängda gamla
stadstomterna med deras ansenligare byggnader, kunde givetvis
en sådan upplinjering icke ske, men nog finnas också här både
gator och gränder, många och underliga.
Luleå Gammelstad har nu omkring 450 kyrkstugor, låga
envåningshus, innehållande ett å två rum med en eller två förstugor.
De som ha två rum ha också .nu för tiden två ägare. Även det
ena rummet har icke sällan ett par ägare, beroende på
hemmansklyvning eller dylikt. I Piteå Gammelstad äro en hel del stugor
små tvåvåningshus. Där har för en del år sedan ett parti av
kyrkstaden brunnit. Och det är väl ett under om något, att icke hela
kyrkstäderna härjats av eld, så som de äro byggda med stuga
intill stuga i långa rader och med ofta »elaka» både murar och tak.
Möbleringen i stugorna består i de flesta fall av gammaldags
vardagsmöbler: sängar, ej sällan de typiska lucksängarna, vilka
tydligen äro en rätt sen avart av en äldre sängtyp med »förlåt»,
fällbord, stolar, skänk (stundom hyllskåp), kista och vedbänk.
Öppen »rospis» (hörnspis) är ännu vanlig, men starkt hotad av
järnspisar och kaminer.
Helglivet samlar sig omkring de gamla högtiderna jul, påsk
och pingst samt midsommar och böndagarna. Speciella
ungdomshelger äro nyår eller trettondag, Marie bebådelsedag, pingst och
Mikaeli. Ännu äro med helgbesöken förknippade varjehanda
världsliga bestyr, affärer, nöjen o. s. v. Ännu »förtövar» menigheten
ofta flera dagar vid kyrkan, och då äro de eljest stängda kyrk-
295
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
