Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Viktigare naturskyddsåtgärder under åren 1927 — 1928 - Nya järnvägar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det är i våra dagar tydligt nog att den högre vilda
djurvärlden tränges tillbaka och hotas av snabb undergång, om ej
verksamma åtgärder vidtagas till dess skydd. De senaste årens
naturskyddssträvanden ha därför till stor del varit inriktade på
att rädda vår högre fauna från att utrotas. Detta har delvis
skett genom fridlysning av enskilda platser med märkligare
djurliv samt bo- och häckplatser. De från och med 1928 gällande
nya jaktlagarna innehålla också betydelsefulla vinster för
naturskyddet i form av fridlysningar, skyddsbestämmelser och
kungörelser om skyddsområden för djurlivet. År 1927 avhölls i
London en konferens mellan ombud för ett flertal länder för
åstadkommande av internationell lagstiftning till skydd för
flyttande jaktbara fåglar. Sverige representerades vid denna
konferens av prof. E. Lönnberg, som därvid utverkade flera för
naturskyddet viktiga beslut. Förhandlingar ha sedermera ägt rum
med Danmark i syfte att uppnå en i vissa avseenden gemensam
lagstiftning på detta område.
Vare sig det gäller djur- och växtvärlden eller naturen i
övrigt kan turisten verksamt stödja naturskyddsarbetet ej blott
genom att själv behandla naturen med varsam hand utan även
genom att inrapportera de övergrepp, som komma till hans kän-
nedom- Axel Gavelin.
NYA JÄRNVÄGAR.
Vårt lands järnvägsnät växer snabbt, motortrafiken till trots.
Under år 1928 ha närmare 40 mil nya järnbaneleder införlivats
därmed — ett årstillskott, som man får gå åtskilligt tillbaka i tiden
för att finna en motsvarighet till.
De järnvägar, som under förlidet år trätt i funktion, äro
Melle-rud—Arvika—Skillingsfors,Åmål—Årjäng, Limedsforsen—Särna och
Jörn—Arvidsjaur. Ett par av dessa banor torde komma att ge
de landsändar, de genomlöpa — Dalsland, Värmland och Dalarna
— ytterligare attraktionskraft som turistlandskap. En färd utefter
dessa leder är nämligen för naturälskaren utomordentligt givande,
och många vackra tavlor upprullas från kupéfönstret. Banorna
förkorta även rätt avsevärt avståndet till flera av vårt lands mest
kända turistorter — Transtrand, Salen, Städj an, Årjäng,
Lelången-dalen m. 11. — och möjliggöra en bekväm framkomst dit.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
