Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - LITTERATUR
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
L I T T E R A rf U R
dessa äro mästerliga. Särskilt är docenten Sven Hörstadius \ixrd en eloge
för de utomordentliga bilder, som illustrera hans titta kapitel om olika
representanter för vår svenska fågelvärld.
I »Naturens liv» får man läsa om var svenska djurvärlds stora och
små medlemmar. Där skildras t. ex. björnen av docenten Grönberg
och våra minsta däggdjur näbbmössen av lektor Folke Borg. Den
sistnämnde författaren låter även läsaren göra bekantskap med den rika
djurvärlden i ett vattendike, medan t. ex. dr Hugo Granvik ägnar ett kapitel
åt göken. Jägmästare Wibeck skriver bl. a. om de lappländska
skogarnas och myrarnas djurliv, om bävern i Sverige och om fåglarnas
bobygg-nad. Paul Rosenius och Rudolf Söderberg bidra vardera med flera
fågelkapitel, professor Jägerskiöld skriver om flyttfåglar och om salar,
professor Tullgren om olika insekter, lektor Torsten Pehrson om flundran,
dr Nybelin om binnikemaskar, Georg Dahl om grävlingen och älgen,
undervisningsrådet Björck om sillens livshistoria.
Bland botanister som medverka märkas professor Lundegårdh, som gör
läsaren förtrogen med insektätande växter, professor Skottsberg med
sip-pornas levnadshistoria, Severin Schölcr med »Rövare i floras rike», dr
Lennart von Post med pollenstatistik och med den svenska skogens
forn-historia. Övriga botaniska författare äro bl. a. docenten Ossian Dahlgren,
lektor Friesendahl, dr Rudolf Florin, professor Rutger Sernander.
Sten Bergman.
Jämten. Arg. 22. 1928. Heimbygdas tidskrift 2. Utg. av E. Festin.
Östersund 1928. Kr. 3.
I oktober 1928 hade 20 är förflutit sedan föreningen Jämtslöjd
bildades, och i anledning härav har utg. meddelat några fakta om föreningens
verksamhet och kamp för tillvaron. Samma författare har en uppsats
om gamla och nya kyrkor och redogör även för restaureringen av den
märkliga Härjedalsgården Gammel-Rems. Föreståndarinnan för Jämtslöjds
försäljningsaffär Agnes Ericson berättar om gamla folkdräkter, Einar
Granberg om tjärbränning, P. Nilsson Tannér, som också skrivit
inledningsdikten, har en uppsats med titel Fejden mot frosten. Flera författare
lämna personhistoriska bidrag. Tidskriften är rikt illustrerad, delvis
med färgbilder. U. R-ck.
Norrbotten. Norrbottens tans hembygdsförenings tidskrift. Luleå
1928.
I en instruktiv uppsats ger landshövding Malm en översiktlig
beskrivning av Norrbottens län, dess naturliga struktur, dess bebyggelse och
näringsliv. Därvid begagnar han tillfället att korrigera en och annan
felaktig föreställning om dessa bygder, i mångt och mycket så olika det
övriga Sverige. Det gamla kaptenlöjtnantsbostället vid Luleå gamla stad
fyller 200 år och har av den anledningen utförligt skildrats av Alb.
Nordberg. H. Lindgren beskriver sakkunnigt Luleå skärgård ur geologisk och
ekonomisk synpunkt. Häftet har ett starkt folkloristiskt inslag. Georg
Bergfors meddelar utdrag ur »byskollärarens anteckningar», gammalt
skrock och gamla seder. H. Grundström har åstadkommit en betydande
samling av sägner och folktro bland lappar och nybyggare i Jokkmokk.
B. Lindqvist söker lösa den mystiska triangelns »problem». På dörren
till många Norrbottensbyggnader finner man en triangel målad. Förf.
uppställer den intressanta hypotesen att denna ursprungligen var en
avbildning av elden, målad till skydd mot de dödas andar. U. R-ck.
332
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
