Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM SVERIGE OCH SVENSKARNA
arbeta mycket strängt under terminen, många mena alltför
strängt. Men under sommarferierna, som räcka nästan i tre
hela månader, släppas de ut i fullaste frihet på landet och
tillbringa då största delen av sin tid utomhus. De, som inte
ha råd att hyra ens ett rum på landet, skaffa sig kanske en
liten jordlott i en av koloniträdgårdarna, där de vårda sin
lilla täppa med den ömmaste omsorg.
Jag tror mig sålunda tryggt kunna påstå, att vi ha mycket
större intresse för den natur, som omger oss, än för våra
medmänniskor. Naturvetenskap och mekanik utöva vida större
dragningskraft på svensken än studiet av människan, av
psykologi eller humaniora i allmännhet. De av er, som känna
oss närmare, tycka kanske att vi äro benägna för
sentimentalitet i vår dyrkan av naturen. Men ni ha förmodligen då
även lagt märke till att denna naturdyrkan äger sin motvikt
i ett drag av praktiskt verklighetssinne, av sunt förnuft, något
som framför allt gäller om vår bondeklass.
Denna bondeklass har under gångna århundraden utgjort
befolkningens kärna. I icke ringa grad är detta alltjämt
förhållandet, ehuru bondeklassen givetvis numera måst dela med
sig av sitt inflytande åt andra klasser. Men gemensamt för
bonde som ståndsperson, för arbetsgivare som för
arbetstagare är att de alla älska sin frihet, sitt oberoende.
Frihet och självständighet skattas högre än allt annat. Så
långt historien går tillbaka i tiden, ha vi varit politiskt
oberoende. Personlig frihet inom vårt bondestånd har lika gamla
anor. Någon form av livegenskap har aldrig funnits i Sverige.
De försök, som under medeltiden gjordes att kringskära
allmogens personliga fri- och rättigheter, avvisades snabbt och
eftertryckligt av bönderna själva.
Folket i stort sett och alldeles särskilt bondeklassen har
alltid haft för vana att sköta sina egna angelägenheter, att
styra sig själv. Från förhistorisk tid fram genom
medeltidens mörker har vårt lokala självstyrelsesystem med
oavlönade förtroendeuppdrag utan avbrott utvecklat sig. Till och
med de av våra konungar, som hade en större eller mindre
envåldsmakt över riksstyrelse och förvaltning, ha aldrig hyst
11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
