Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N A R K E
S. Suudberg foto.
Säbylunds fideikommiss i Kumla. Lerslättens myllrika jord har sedan århundraden
givit sina brukare välstånd.
Vad gnejsen från början varit kan vara svårt att säga. Sitt
nuvarande utseende har den fått genom senare omvandlingar
av varjehanda ursprungsbergarter. Dessa ha vid omvälvningar
i jordens inre omsmälts, knådats och utvalsats. Därför är
gnejsen skiffrig eller bandad, och banden kunna löpa i
sling-ringar och bågar genom vidsträckta terränger, utvisande huru
bergmassan liksom omrörts. Ibland avskäres gnejsens
band-ning tvärt av obandad, massformig granit. Denna är då
tillkommen genom senare eruptioner från djupet, vid vilka nya
smältor sprängt sig upp genom äldre berglager. Alla dessa
processer hava utspelats på tusentals meters djup under
jordytan. Men årmiljoners nötning på denna har bringat de forna
djuplagren i dagen.
Leptiterna äro urgamla lavor och askbäddar från ytliga
vulkanutbrott. Det är i »leptitformationen» som flertalet av
både Närkes och de övriga mellansvenska bergslagernas
malmer ligga inbäddade.
Om man bortser från de till sin utsträckning mycket
obetydliga förekomsterna av urkalksten, är kalkfattigdomen ett
29
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
