Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÄRKE I SVENSKA JÄRNHANTERINGENS HISTORIA
LitograB efter teckning av Aug. Anckarswärd.
Axbergshammars bruk på slätten mellan Kilsbergen och Käglan anlades sannolikt
omkring år 1600. Manbyggnaden är från början au 1700-talet.
brusande vatten i älvarna skedde blåsningen.
Osmundsme-den var kanske mer oberoende av årstiden, men nog fick
även han arbeta, när vatten fanns i hyttbäcken.
Jag nämnde kolningen. Huru denna tillgick under
medeltiden är icke känt, men vi kunna knappast tänka oss kolning
i mila, ty den är säkerligen en senare tids uppfinning. Det
sannolika är att kolningen försiggick i grop.
Vi veta således ej mycket om arbetslivet vid ett medeltida
berg eller dess hyttor. Om dessas tillverkningsförmåga kunna
vi dock i viss mån bilda oss en föreställning. I privilegierna
för bergsmännen på Västra Berget bestämdes, att en hytta
skulle erlägga 1 500 osmund i årlig skatt, som kallas tionde.
Var detta verkligen ett genomsnittstionde, måste
osmundtill-verkningen per hytta ha uppgått till i medeltal 37,5 skeppund
eller omkring 5,5 ton osmund årligen, vilket förefaller oss
nutidsmänniskor väl litet. Hålla vi oss endast till medeltiden,
finna vi inga utgångspunkter för ett bedömande härutinnan.
En jämförelse kan anställas först med de förhållanden, som
rådde då en uppgift om tillverkningen vid våra hyttor
tillkom. Detta skedde då Carl Bonde, ståthållare på Örebro
(i. Svenska turistföreningens årsskrift 1930.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
