Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BERTIL WALDÉN
1584. Över dem öppnade sig loggior i två våningar; dessa
igensattes på 1700-talet. Av exteriörens rika utsmyckning
finnas i länsmuseets samlingar en mängd fragment — i kalksten
huggna kolonnetter, halustrar, masker o. s. v. — men i övrigt
erinrar i våra dagar ej mycket om det slott, som Karl IX så
ofta gästade och där ej ens denne bistre herre försmådde att
göra sig »lustig och glad med vad Gud oss haver förlänt och
källare och köke förmå».
Senare delen av 1600-talet och början av 1700-talet
omspänna en bedrövlig historia om den stolta kungaborgens
successiva förfall. Visserligen höll Karl XI gärna lill på Örebro
slott och sörjde nödtorftigt för dess underhåll. Men sedan
onda tider kommit i början av 1700-talet, försummades
slottet totalt, och när man äntligen vid århundradets mitt tog itu
med att sätta det i stånd, krävdes en genomgripande
omdaning. En dylik verkställdes även, efter en plan av Karl
Hårle-man, som vid denna lid var ledare för byggnadsarbetena vid
Stockholms slott. Den särdeles välbehövliga »restaureringen»
blev till den grad kraftig, att det ej just var mycket som
återstod av den ursprungliga exteriören, när de yttre arbetena 1764
avslutades. Hörntornen, som delvis rasat under
förfallsperioden, hade sänkts i nivå med andra slottsvåningen, de
pittoreska detaljerna i dekorationen hade skoningslöst offrats och
komplexet hade erhållit en mot den klassiska arkitekturens
krav på regelbundenhet och symmetri något så när svarande
fasadindelning. Den hårdhänta, men med formsäkra och
storvulna tag genomförda omdaningen lillspillogav visserligen
näranog helt slottets renässanskaraktär, men den byggnad
som skapades kan ej frånkännas betydande arkitektoniska
förtjänster. Denna monumentala, massiva jättekub, som reste
sig över och dominerade, men ändå kraftigt accentuerades
av de fyra hörncylindrarna, var dock ett förnämligt
vittnesbörd om den traditionella funktionalismen i svensk
byggnadskonst. Det är ej utan saknad man betraktar det gamla slottet
på .1. F. Martins vackra stick eller på fotografier från
80-och 90-talen.
Denna nyktra, sakliga, allt annat än romantiska byggnad,
102
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
