Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gällersta forngård av Johan Lindström Saxon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GALLERSTA FORNGARD
Det högra rummet å övre botten är »pigkammarn», d. v. s.
flickornas rum. Vid det vackra blyrutefönstret står ett sybord med
syskrin och ett påbörjat broderi. Bland övriga handarbeten märkas
ett par konstnärligt broderade byxhängslen (brudgumspresent), ett
brudstrumpeband (som förhindrade ormgift att sprida sig längre
än där det knöts, tindrade barnsängsplågor o. s. v.), tulubband och
vitbroderier. Sådant var göra för herrskapsmamselter, men även
bondflickor lärde sig det för att ha förtjänst därav. Särskilt var
detta fallet i Gällersta, där fordom fanns mycket herrskap. Nu äro
socknens alla gårdar i bondehänder. För övrigt går denna för
Gälfersta socken karakteristiska blandning av herrskaps- och
allmogeföremål igen flerstädes i forngårdens samlingar — ja, sedan
fordomdags även i sockenbornas språk. Det är vanligt, att
ordföljden är riksspråkets, men ordförrådet rent närkiskt.
På väggen hänger ett psalmodikon med koralbok i sifferskrift.
Ett porträtt av prins Gustaf och en tavla, föreställande prinsen på
dödsbädden, påminna om den popularitet han åtnjöt som
godsägare i Närke, särskilt hos ungdomen, som färdades långa vägar
för att deltaga i de folkfester han ordnade å sin ägande gård
Stjärnsund.
Till vänster å övre botten är nattstuga, gårdens gästrum vid
behov, i vardags brukat till vävkammare, vilket den fullständiga
samlingen av vävverktyg ger vid handen.
Logen har tröskverk, men även slagor, sädesharpa och
primitivare sädesrensningsverktyg, såsom vanna ocli kastskovel.
Ladugårdslängan börjar uppifrån med portsköve, innehållande bl. a.
ett par goda prov på gamla vagnar. Stallets uppsättning av seldon
sträcker sig tillbaka till de blå- och rödmålade. Sängen är för
drängen, som sov i stallet; hans är också hörnskåpet.
Ladugården kallas på närkingska »fäguse» (fähuset).
Om vi fortsätta uppför, komma vi till biblioteksgården och den
andra gruppen av forngårdens byggnader.
Vi kunna ej underlåta att i förbifarten kasta en blick på
svalgångsbodens vackra gavelparti med den av björkar skuggade
sluttningen. Och så fortsätta vi uppåt.
Biblioteksgårdens centrum utgöres av Närkesstenen, en på en kulle
placerad bautasten, 3y2 meter hög, som med överskriften »Söner
och döttrar av Närke» upptager ett 80-tal namn på märkliga
när-kingar och närkingskor. Stenen utgör ett viktigt led i forngårdens
verksamhet. En erinran om vad Närkes mest betydande söner
och döttrar uträttat vill verka som en maning till gott arbete.
Till vänster på biblioteksgården ha vi biblioteket. Det är byggt
för att inrymma en av enskild person skänkt samling
Närkeslitteratur, planscher, kartor, porträtt, autografer, manuskript m. m.,
330
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
