Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Härjedalen. Kulturbygd och vildmark av Gustaf Näsström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUSTAF NÄSSTRÖM
uppe i fjällbandet, och så länge bondebefolkningen levat
för sig som en sluten och homogen enhet, har denna form
av livsgemenskap haft något av en institutions fasthet och
stadga. När den nu börjar brista i fogarna, är det icke skäl.
att döma hårt och fariseiskt utan fastmera att besinna, vad
en väderbiten kronoarrendator från en avlägsen by, där
ungarna krällde i stugorna, sade mig med en glimt av bister
illusionslöshet i sina trofast ljusblå ögon: Vad vi behöva, är
inte tvångsvigsel utan upplysning. Orden föllo tungt och kärvt,
det låg en ärlig längtan efter sundare förhållanden bakom
dem.
Avbetalningsmålen kunna icke saklöst retuscheras bort ur
en bild av Härjedalen i våra dagar. De höra med i det
komplex av företeelser, som ger sin prägel åt nutidslivet däruppe.
Vill man prompt föreställa sig Härjedalen såsom en
vildmark, bör man icke förbise, att den modärna
vildmarksmänniskan går klädd till helgdags i en 55-kronors
konfektionskostym av blå cheviot, köpt pr annons på avbetalning
från en stockholmsfirma, eller i en storblommig
voileklänning av senaste sommarsnitt från något lager vid
Västerlånggatan, ej heller att hon jazzar i lördagsnatten till tonerna av
den garanterat färskaste schlagern, framgurglad ur en
portativ grammofon, eller att hon hos Kooperativa köper samma
slags mjöl, kaffe och galoscher som medborgaren i Göteborg
eller Ystad, ej heller att hon i sitt bibliotek har precis samma
böcker i precis samma band som alla andra motståndssvaga
människor i detta land och att hennes livs skönaste dröm
är innehavet av en Chevrolet eller åtminstone en Ford.
Vildmarken ha vi nog kvar, men vildmarksmänniskan blir
alltmer en tom litterär konvention. Nu komma agenter
bussande och bilande och cyklande längs alla Härjedalens vägar
och stigar, överflödande av löften och fagra förespeglingar,
oemotståndliga i sin galanta svada. Högt uppe på en
knagglig byväg bland grå torpstugor och ramande kor har jag
sett en bokbil gunga fram i ädel strävan att mot fem kronor
i månaden strö ut den svenska litteraturens klassiker bland
halvbetalda separatorer, symaskiner och radioapparater. Jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
