- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1931. Härjedalen /
16

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Härjedalen. Kulturbygd och vildmark av Gustaf Näsström

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vann eller förlorad — det var ju inte så noga — så blev
stugan skänkt till Vemdalens hembygdsförening för att
återuppföras i en solig och vacker skogsbacke väst i byn. Och
där står den ståtliga parstugan nu i en skogsglänta
tillsammans med ett par andra byggnader och väntar på att
hembygdsföreningen skall få ett ekonomiskt underlag för sin
åstundan att sätta gammelgården riktigt i stånd och fylla den
med minnen ur socknens förflutna. Enahanda är läget i
Lillhärdal, där kassören i Iggesunds bruk Olof Högman
testamenterat sin fädernegård Högen såsom bygdemuseum till
socknen. Gården ligger vida synlig på en höjd i kyrkbyn,
och i dess fyrkantbyggda längor rymmas i brokig oreda varjehanda
minnesrika ting från medeltida kärrtyper till kyrkoherde
S. J. Enanders vittberömda skinnluvor. Även i Älvros
socken, vars namn är välkänt för alla Skansenbesökare, har
samlarnitet burit frukt. Här saknar man ännu en bygdegård
— huvudstaden tog den bäst lämpade — men i avvaktan
på tjänliga lokaler har man härbärgerat sockenminnena i
den gamla vackra klockstapeln, och där är välförståndige
bonden Olof Jonsson benägen att visa dem och att berätta
om dem och annat gammaldags för vem som vill höra på.
Olof Jonsson har hjälpt både Hazelius och Keyland till
förvärv och folkminnesuppteckningar från denna bygd, så han
anser sig med rätta så god som en museikarl, och när han
hemma i sin gård plockar fram gamla böcker och silversaker
och smeker dem med sin rynkiga och darrande näve,
känner man sig stå inför en ganska sällsynt representant för
ett från äldre skeden kvardröjande kvalitetssinne hos den
svenska allmogen.

illustration placeholder

Djurtyper (renar) från hållmålningen vid Flatruet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:05:53 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1931/0050.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free