Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Härjedalen. Kulturbygd och vildmark av Gustaf Näsström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
C. G. Rosenberg foto.
Härjedalens vårdträd, rönnen, susar över gravarna vid Hede kyrkas rikt
skulpterade sakristidörr.
naivt komponerade bilder av bygdens kyrkor, stelt
grupperade trädmotiv och halvt genreartade figurscener. Ett av de
äldsta proven på härjedalsk innerdekorering finna vi på ett
loft vid Nyhemsgården i Hede, ett par av de praktfullaste
1770—80-talsmålningarna i Gammel-Rems i byn Reraraet
nordväst om Sveg och i Griggasgården från Lillhärdal, nu
återuppförd i fornbyn Jamtli vid Östersund. Man bör ej
försumma att i dess egen miljö, högt uppe i en liten bolagsby
bland blånande skogsåsar, se den fantasieggande och
vördnadsbjudande Remsgården, som av ägaren, Bergvik och Ala
nya aktiebolag, återställts i ett värdigt skick.
Bilder av bygdens kyrkor borde ges även i denna
uppsats, men utrymmet tillåter ingen detaljering. Ljöt Dagson,
säger hävden, byggde den första härjedalskyrkan. Det var i
Sveg och det var i slutet av 1000-talet. Men den äldsta härrör
från 1600-talet. Det är Älvros gamla kyrka, och den är så
vacker, att den på 1880-talet ansågs inte bara skröplig utan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
