Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pilgrimsvägar i Härjedalen av Nils Ahnlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
detta så att fatta, att härjedalingen saknat historiska anknytningar
till helgonets egen tid av det slag, som man inom Norrland
känner från Hälsingland, Medelpad och Jämtland. De
kunna vara legendariskt och fabelaktigt utformade, dessa
folkliga berättelser, men mestadels torde de ha en kärna av
sanning; de utmärka de färdeleder, som Olof Haraldsson i
livstiden följt under sina resor från och till det egna landet.
Både den senare folktraditionen — en gång ojämförligt rikare
än i våra dagar — och de äldsta skriftkällorna överensstämma
däri, att Olof ej gärna kan ha tagit vägen genom Härjedalen.
Hans sista färd till Stiklastad i Tröndelagen sommaren
1030 kan tänkas ha haft en delvis olika sträckning: antingen
från Uppland norrut genom Hälsingland in i Medelpad och
därifrån västerut genom Jämtland, eller också från Västmanland
ett stycke upp i Dalarna, här tagande av åt öster åt
Hälsingland och förenande sig med nyssnämnda led. Flera
ortsminnen från norrlandskusten, särskilt från det forna »Sankt
Olofs hamn» i det omedelbara grannskapet av det nuvarande
Sundsvall, peka för övrigt i den riktningen, att den
norske konungen seglat fram i dessa farvatten och vid något
tillfälle här haft sina tilläggsplatser. Men i Härjedalen saknas,
som sagt, alla dylika sägner och minnesmärken.
Genom sin länge obrutna isolering ägde emellertid
landskapet en högst märkbar förmåga att fasthålla sina ärvda
bygdeminnen i befolkningens medvetande, och icke minst
verkade detta till fördel för bevarandet av kunskapen om
de pilgrimsvägar, som här funnits en gång i tiden. Därtill
bidrog naturligtvis också att de i viss omfattning ha
sammanfallit med ödebygdernas av ålder brukade trafikleder.
Var de gått fram, därpå är man visserligen icke överallt lika
säker; här och var uppstå luckor i vår kunskap, och
sannolikhetsskäl få då ersätta bestämda uppgifter och slutsatser.
Viktiga sträckor av pilgrimsleden genom Härjedalen kunna
dock betraktas som tillnärmelsevis väl bestyrkta, och det är
vackert så. Med stöd av sina sagesmän ute i orterna har den
om Härjedalens beskrivning så förtjänte doktor Erik Modin
i Multrå i sina arbeten kunnat meddela en rad notiser, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
