Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pilgrimsvägar i Härjedalen av Nils Ahnlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
till Härjedalen; den ena kom från Älvdalen, den andra från
Orsa, och båda ledde till bygden vid Lillhärdal. Märkliga
minnen äro förbundna också med dessa vägar, som utan tvivel
i viss utsträckning tjänat som pilgrimsleder.
Det sammanfattande namnet på det trafikstråk, som i
nordvästlig riktning ledde genom Härjedalen, var i gamla tider
»Herrdal—Norgesvägen». Till våra dagar kvarlevande sägner
ha bevarat minnet av två mera bestämda namn som beteckning
dels för sträckor av denna väg, dels för en sydligare
fortsättning eller förgrening av densamma: »Rombo-» eller
»Rombuvägen» och »Krabbatsvägen». Båda namnen äro
ytterst märkliga, ehuru tyvärr ej båda lika genomskinliga.
I Snösvall, sagotraditionernas Sliarosvellir, tre mil väster om
Lillhärdal, talar man ännu om Rombuvägen och åsyftar
därmed vägen från Lillhärdal upp mot fjället Fruhågna. I
Tännäs vet man uppge, att med Krabbatsvägen menas vägen från
Fruhågna väster ut mot sjön Fæmunden i Norge. Också andra
något avvikande hörsägner finnas; alldeles säkert är väl icke,
att Fruhågna får anses som mötesplats för de båda vägarna,
då enligt uppgifter, som anföras av Modin, Krabbatsvägen
skall ha tagit vid redan ovanför Lofsdalen. Spörsmålet
saknar ju också större betydelse. Intressantare är den frågan,
vad de två namnen månde betyda.
Vad angår Rombovägen ter sig saken klar nog. »Rumbor»
(»rombor») eller »rumbönder» kallades en gång av sina
närmare eller fjärmare grannar invånarna i Svealands öppna,
sädesbärande bygder: jämför uttrycket »rum sjö». Med
namnet Rumbo- eller Romboland betecknades särskilt den del
av Tiundaland, som utbreder sig kring Uppsala, men
ävenledes slättbygden i Västmanland. Synpunkten är hela tiden
skogsbygdens; namnet är givet av dess folk. En enda gång
har det fått en plats i en historisk statshandling. När Gustav
Eriksson Vasa våren 1521 utfärdar sitt första manifest,
nämner han sig bl. a. hövitsman över »allt Rumboland».
Nytorget i Falun, där allmogen söderifrån brukat hålla till med
sin spannmål, hette förut också »Rombotorget», och på sina
ställen kallas ännu vägen från Rättvik till Bjursås
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
