Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Från Härjedalens fäbodmarker. Efter iakttagelser och intryck sommaren 1930 av Bertil Boëthius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Från Härjedalens fäbodmarker.
Efter iakttagelser och intryck sommaren 1930
av
Bertil Boëthius
Den extensiva boskapsskötseln har haft hemortsrätt i hela
vårt land ända fram till den tid, då växelbruk och
systematisk odling av foderväxter slogo igenom. Överallt litade
man företrädesvis till det självväxande fodret, till betet och
slåttern på marker, där skogen aldrig satt sig fast eller
avröjts. Människans ingrepp voro få och svaga, de bestodo
huvudsakligen i ängsröjning och bränning samt stundom
övergödsling och översilning. Ibland förekom ett primitivt växelbruk.
Uttröttade sädesåkrar fingo gro igen till linda för att
plöjas upp igen, då marken ånyo orkade bära säd.
Men om dessa kulturformer, som vi numera kunna
studera blott i nordliga skogs- och fjällbygder, sålunda ej äro
något för dem säreget, ha de dock där fått en särskild
utbildning. På grund av klimatets hårdhet och de torrare
skogsmarkernas, fjällhedarnas och vissa mossars och myrars fattigdom
på foderväxter fordrades här uppe oerhörda arealer för
kreaturens underhåll. Endast med fäbodarnas hjälp kunde
man uppehålla sig vid de avlägsnare betena, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 22:05:53 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/stf/1931/0119.html
