Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Malmöhus av Erik Lundberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kristian III satte igång år 1536. Det gällde att hastigast
möjligt uppföra ett ytterst viktigt fästningsverk, förenat med
kungligt residens. Vi ha noggranna uppgifter om huru material
beordrades från alla delar av Danmark och huru bönderna
i häraderna kring Malmö fingo göra körslor och dagsverken.
Men byggnaden själv berättar också om arbetet. Gång på
gång har man förändrat byggnadsplanen, höjt våningar, ändrat
trappor och dylikt. De ursprungliga ritningarna ha
säkerligen icke heller svarat mot vad som nu för tiden lägges till
grund för en nybyggnad. Endast i stora drag ha de visat
husets mått, indelning och fasader och man har därför lätt nog
kunnat ändra. Resultatet har blivit något, som åtminstone
icke den stränga, klassiska stilens arkitekter skulle kunnat
gilla.
Exteriörens indelning följer helt och hållet av våningarnas
krav. Fönsterna sitta oregelbundet i sina rader — utifrån sett,
men alla oregelbundenheter äro betingade av
mellanväggarnas placering, av att en spisel måste få plats mellan fönstren
o. s. v. På samma sätt förhåller det sig med alla delar av
slottet. Trappan och dess välvda tak muras smidigt upp, trots
att golvet i kungsvåningen kom att ligga 70 centimeter högre
än avsett var. Med små skevheter, genom att »stjäla» några
tum här, några där, klarar man de svåraste situationer.
Resultatet förefaller kanske inte alltid oss så acceptabelt, men
den tidens fordringar voro icke stora — jämförda med våra.
Malmöhus fasader ha således föga av arkitektonisk
tvångströja. Det inre har helt och hållet fått diktera det yttres
indelning och dock har man åstadkommit arkitekturintryck,
som knappast kunna lämna oss oberörda. Hjälpmedlen äro
ytterst enkla. Ej så mycket som en skymt av ornering eller
dekorativ utsmyckning. Allt är format av vanligt murtegel
och på enklaste sätt. Endast de tunna dropplister, som bilda
baslinjen för varje fönsterrad äro av annat material, kritsten.
Lägg märke till vad dessa lister betyda för fasadens verkan!
Fönsternas oregelbundna rader samlas i sammanhängande
våningspartier, som resa sig, det ena ovan det andra. Det är
just denna verkan, som alltid eftersträvas i tidens byggnader,
14. Svenska turistforeninqens årsskrift 1931.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
