Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Regnards resa i Lappland. Ett 250-årsminne av Hilding Kjellman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det är rätt
naturligt, att den som
mot slutet av
1600-talet ville intränga
i Lappland skulle
välja Torneå som
utgångspunkt. Det
stora ödelandets
industriella kolonisation, som börjat i
Nasafjäll på
1630-talet, hade nu
skjutit fart längre
norrut, och särskilt
hade den långa
sträckor segelbara
Torneälvens dalgång
blivit sätet för en
begynnande
bergverksrörelse. Här
hade Kengis bruk
grundats som det
första i Norrbotten
år 1645. Ett par
år därefter anlades
masugn och stångjärnsverk vid Junosuando vid själva
Lappmarksgränsen, och 1655 öppnades ännu längre in gruvdrift i
Svappavaara, halvvägs mellan Torne och Kalix älvar. I
industriens fotspår hade väl även följt ett och annat nybygge, och
längst uppe vid fjällområdets gräns låg då som nu Jukkasjärvi
med kyrka och präst. I övrigt var hela Nord-Lappland
jungfruligt land. Det enda undantaget utgjorde väl Lilla Luleälvs
dalgång med det tidigt anlagda Jokkmokk och Kvikkjokk, där
brytning av silvermalm kommit igång på 1660-talet, men till
dessa isolerade små platser var vägen lång från kusten. Ingen
annan led i Nord-Lappland var väl vid denna tid så
framkomlig som Tornedalen; här funnos fasta människoboningar, och
B KARTOGRAFISKA ir
Regnards resväg från Torneå tul Tornetrask
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
