Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Regnards resa i Lappland. Ett 250-årsminne av Hilding Kjellman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svappavaara, som medföljde som tolk, anger sig Regnard ha
fått en rad upplysningar om lapparnas levnadssätt och
religion. Man besöker även en lapsk offerplats, där författaren
bland de till gudarnas ära offrade renhornen uppger sig ha
sett långa rader av seitar; han aktade icke för rov att trots
de medföljande lapparnas protester plocka med sig några
av dessa. Den 21 augusti är man framme vid Torneträsk.
Expeditionen landade nedanför en liten ö, kring vilken älven
under vilt dån brusade fram. Man hade således kommit till
Tarrakoski, det stora fallet, som avtappar Torneträsks
vattenmassa. Här lämnar jag ordet åt författaren själv:
»Strax efter det vi lämnat denna ö, kommo vi ut på sjön
Tornotresch. Ur denna sjö utflyter Torno-älv. Dess längd
uppgår till omkring 40 lieues (ung. 150 km, vilket är
betydligt överdrivet) från öster till väster; bredden är mindre
betydande. — Vi foro väl sju eller åtta lieues (25—30 km) på
sjön, fram till ett berg, som överträffade alla andra i höjd.
Det var här vi avslutade vårt framträngande och uppreste våra
kolonner. Uppstigandet till bergets topp tog väl fyra timmar,
och vi trampade här vägar, som ingen dödlig dittills beträtt.
När vi kommit upp, sågo vi Lappland i hela dess utsträckning,
ända fram till Nordkap, åt det håll, där det utbreder sig
västerut. Det, min herre, kan man kalla att röra vid polens axel
och att stå vid världens ända. Där uppställde vi den förut
omnämnda inskriften, för vilken detta var rätta platsen men
som aldrig, det tror jag, skall bli läst av andra än björnar.
Gallia nos genuit; vidit nos Africa; Gangem
Hausimus, Europeamque oculis lustravimus omnem:
Casibus et variis terraque marique,
Hic tandem stetimus, nobis ubi defuit orbis.1
de Fercourt, de Corberon, Regnard.
Anno 1681, die 22 Augusti.
1 I prof. K. B. Wiklunds uppsats En liten uppgift att lösa vid Torne
träsk, S T F:s årsskrift 1904, sid. 360, finner jag följande versifierade
översättning av denna inskrift:
Fostrat oss Gallien har, oss Afrika sett och ur Ganges’
Heliga vatten vi druckit och vårt Europa beskådat;
Så av växlande öden drivna kring jorden och haven
Stodo vi slutligen här vid polen, där världen tar ända.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
