Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Smärre bidrag - Några namn, bilder och data ur Ljusnedals historia av Olof Jansson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ävensom särskilda kolare. Redan från början användes krut i
stället för ved vid gruvsprängningen, då veden måste fraktas upp
till gruvan och därför blev för dyrbar.
Omedelbart ordnades även förhållandet till kringliggande byar,
och trakten kartlades redan 1688 av lantmätare Christopher Jakob
Stenklyft. Efter en del stridigheter bestämdes Ljusnan som gräns
mellan bondemarken och bruksallmänningen. Backman synes
ha drivit arbetet med fart, och verkets framtid föreföll god.
Men snart blir det brist på rörelsekapital, verkningarna av Karl
XII:s krig nå även Ljusnedals bruk, och omkring 1710 avstannar
arbetet alldeles. Handlingar antyda, att det »under sista
krigstiden blifwit förstört och ödelagt». Antagligen har något
dansk-norskt infall skett under danska kriget 1709—10, varvid —
likaledes enligt gamla skrifter — tullbyggnaderna i Funäsdalen
använts av fienden som stall och bruksanläggningen vid Ljusnedal
blivit ödelagd. För arbetarna blir det nu en bekymmersam tid.
Därom vittnar bättre än annat tullnären i Funäsdalen Michel
Hammars brev till höga vederbörande, vari han begär att de
fattiga bruksarbetarna må tullfritt få införa de små påsar säd
och mjöl, de kunnat tigga ihop i Norge.
År 1700 föddes i Röros Anders Floor, son till hyttmästaren
därstädes Herbert Floor. Efter att ha tjänat vid skidlöparkåren
deserterade han och flydde till Sverige 1722. Här hade han en
tid tillsyn över arbetet vid Gräsö järngruva, och år 1736 erhöll
han Kungl. Maj:ts tillstånd att upptaga Ljusnedals kopparbruk.
Han tituleras nu »borgaren i Gefle». Som hans medintressenter
inträda snart nog bl. a. brukspatron Petter Strandberg i Salberget
och bokhållaren Hans Berglind. Floor blir inspektor vid bruket
och Berglind bokhållare. Emellertid avhänder sig Floor 1739
sina fyra sextondedelar och beger sig till Jämtland. Berglind
synes allt intill 1796 ha varit den drivande kraften; han arbetade
sig fram från bokhållare till inspektor och blev till sist ensam
ägare av bruket. Strandberg åter lyckas snart nog anställa den
namnkunnige Daniel Tilas[1] som ledare av Ljusnedals bruk, och
denne utnämnes samtidigt till direktör över bergverken i Jämtland
och Härjedalen. Det är nog Tilas förtjänst, att ordning och
reda åter inträder vid bruket, och hans protokoll från
bergstingen vittna till fullo därom.
Under denna andra period i Ljusnedals historia, vilken varar
till år 1756, arbetas vidare med brytning och förädling av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
