Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Smärre bidrag
- Ryggsäcken och mesen av Arvid Odencrants
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ryggsäcken och mesen
Missförstå mig nu inte från början — det är inte fråga om att
vara rädd för att bära. Men lika behaglig som en praktisk
ryggsäck är, väl anbragt på en god bärmes, som passar bäraren, lika
mycket otrevnad kan en dålig utrustning orsaka. En god
motsvarighet till polackens onda önskningar att dansa galopp i hundra
år barfota på glasskärvor är att vandra med en tung ryggsäck i
vanlig påsform, buren på de smala remmar, som ofta äro det enda
som bestås, och stoppad tills den som ett klot rullar på ryggen
och ändå ligger an och värmer så att kläderna klibba fast.
Efter någon tid av sådan vedermöda tänker man efter, och
resultatet blev i mitt fall en 1912 utarbetad modell som sedan använts,
prövats och ändrats. Vad jag nu talar om, är vad jag kommit att
trivas med; kanske andra också göra det. Omnämnas bör även att
jag fullkomligt saknar varje naturlig stoppning som för en del
andra rätt mycket förenklar ryggsäckens problem. Men vad som
går för mig, går väl då så mycket lättare för dem.
Första kravet är således att säcken skall ha en ordentlig bottenyta,
så att den behåller sin fason vid packningen. Huru stor denna
bör vara, är en sak som var och en får avgöra för sig själv;
låt oss, som ett exempel, ta en tämligen stor säck. Den kan med
fördel skäras till av gott 70 cm brett vindtyg; om då bottenytan
tages 17,5 X 35 cm och säckens höjd 40 cm får man nedanstående
tillskärning (fig. 1). Med streckade linjer antydes vikningen; om
de med lika bokstäver betecknade kanterna läggas emot varandra,
får man den egentliga säcken hopsatt med ett minimum av
sömmar. De hopsydda kanterna vändas inåt; i den yttre delen
upptages en slits, t. ex. 15 cm
djup, för att underlätta
packningen. Vid e fastsys
på insidan en kraftig
läderbit. I kanten ovanför den
fastsys det stora lock som
skall täcka öppningen;
genom hål i den övre kanten
drages en stadig
skinnsnodd — snören hålla
sällan länge.
 |
| Fiq 1. |
Vid inredningen torde
det vara bäst att uppdela
utrymmet så mycket som
möjligt. Jag använder en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 22:05:53 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/stf/1931/0366.html
