Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vårt nordligaste Vasaslott. Några blad ur Gävleborgs historia av Ellen Hagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bland dessa orsaker torde nog få räknas att Gävleborg ånyo
kom i åtanke som plats för landshövding och länsstyrelse. Då
livgedinget, som redan nämnts, år 1640 indragits, lades
Gästrikland under det då nyligen inrättade Hudiksvalls län,1
varigenom Hudiksvall blev residensstad. Men man kom så
småningom att stanna inför tanken att ansenligare bostad och
tillräckliga ämbetslokaler kunde beredas på Gävleborg.
Då greve Johan Oxenstierna 1654 blev landshövding, kom
slottet åter till heders. Det hade under årens lopp blivit
åtskilligt förfallet, vilket väl förklarar drottning Kristinas
likgiltighet för detsamma. Men 1663 kunde Oxenstierna till
regeringen inberätta »att slottet i Gefle utan Cronones omkostnad
blifvit så reparerad!, att det till Kongeligt logemente väl kan anses
och brukadt varda». Lokal för landskansliet hade även genom
hans försorg blivit anordnad inom slottet.
Hans verksamme efterträdare friherre Garl Sparre — den
andre av fem landshövdingar med detta namn inom länet —
nämner i sin berättelse till regeringen 1667 att han
nästkommande vår ämnade rappa och vitlimma hela slottet samt rusta
upp kyrkan och åtskilliga rum som stodo oanvända. Utom
bottenvåningen »med kök, kökskammare, skafferi, bagarestufva,
mangelstufva, vedrum, kassarum och en stenstufva» innehöll
slottet i mellanvåningen sju rum och ett antal avdelade kontor.
Stora matsalen (varav nuvarande sessionssalen är en del) hade
öppen spis och dessutom en stor järnkakelugn samt »24 fönster
i 4 karmar». I våningen två trappor upp funnos fem rum samt
»stora salen med öppen spis och 36 fönster i 6 karmar». Från
ett gemak innanför stora salen gick en dörr ut till
kyrkoläktaren.
Under landshövding Carl Sparres tid drog den epidemi av
förvillad fantasi och vidskepelse, som hade de hemska
häxprocesserna i följe, ned genom hela Norrland och nådde även
Gävle stad. Enligt en gammal skildring av denna mörka
kulturepok skedde början 1669 »ibland några vallpigor på
Stadsens skog», enligt en annan var upphovet en vanartad, ondsint
pojke, som ville hämnas undfådd aga och därför började be-
1 I bortåt hundra år efter 1660 hörde Gästrikland, Hälsingland, Medelpad,
Ångermanland, Härjedalen, Jämtland och Lappmarken tillsammans, »efter det
då fanns nyttigt att af bemälde provinser formera ett guvernement».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
