Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vårt nordligaste Vasaslott. Några blad ur Gävleborgs historia av Ellen Hagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vet man icke, men knappt ett år senare var han för alltid löst
ur jordiskt fängelse och hans missriktade och dystra levnad
slutad. Under ett annat tidevarv än den ortodoxa
dogmbild-ningens och religionsförföljelsens hade säkerligen hans
begåvning och kunskaper fört honom till en framskjuten och
inflytelserik ställning.
Fredrik I var den siste kunglige gäst slottet fick hysa i sitt
ursprungliga och ståtliga skick. Hans jaktfärder i Gästrikland
omtalas i flera sockenbeskrivningar. På slottet finnas ännu
kvar vita antika stolar märkta av ett krönt dubbelt »F», vilka
antagligen datera sig från kung Fredriks besök därstädes.
1727 blev ett dystert märkesår i slottets historia; den
ovannämnda branden härjade våldsamt utan att något effektivare
motstånd med dåtidens enkla släckningsredskap kunde
åstadkommas. Den lär ha förorsakats genom vårdslöshet av en
tvät-terska, som med bart brinnande ljus gått upp för att taga ned
några kläder, som hängde till tork på slottsvinden.
»Femtedag påsk detta år», säger en gammal skildring, »kom elden lös
klockan 9 om morgonen och klockan 10 voro redan slottets
alla torn afbrända och innan aftonen var kyrkan en ruin och
öfversta våningens med gyllenläderstapeter klädda rum nästan
helt förstörda.»
Slottet övergavs nu, lämnades åt sitt öde och fick i tjugo år
ostört förfalla.
Gävle stad, som ännu icke fått sin kyrkobyggnndsfråga
ordnad, erinrade genom sin riksdagsman, borgmästare Palmborg,
regeringen om det löfte drottning Kristina 75 år tidigare
avgivit att donera slottet till stadskyrka. Regeringen hänsköt frågan
till sekreta utskottet och efter dess hörande blev slottet för andra
gången bortgivet. Dess återstående murar och valv skulle
användas till kyrkobygge och plats öster och söder om slottet
upplåtas till kyrkogård. Gåvoresolutionen är daterad den 16
januari 1728. Ännu en gång hotades Johan III:s praktbyggnad
med fullständigt försvinnande, men ödet höll en skyddande hand
över densamma och donationens syftemål blev aldrig fullföljt.
Båda parterna ångrade sig, staden beslöt iståndsätta sin gamla
kyrka och regeringen behövde slottet till residens.
Omkring 1750 begynte arbetet att iståndsätta vad som efter
branden återstod av det gamla Gävlehus. Slottskyrkan var allt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
