Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vårt nordligaste Vasaslott. Några blad ur Gävleborgs historia av Ellen Hagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
V å r i no r dl i g aste V a s as lo It
Rum var Kongl. Silfver Kammaren.» En del streck och punkter
mellan de två skrivna raderna (se bilden å sid. 74) har ansetts
vara chiffer, men har ännu icke funnit sin uttydare.
Slottet har under de senaste årtiondena genomgått en del
omfattande förändringar. Ämbetslokalerna ha krävt ökat utrymme.
Residensbostaden har utvidgats uppåt genom att den öppna
vinden inretts till en ny våning. De stora höga gemaken i
mellanvåningarna torde i alla tider ha varit svåra att
uppvärma. En betydande förändring i detta hänseende ägde rum
1919, då i samband med en genomgripande restaurering
värmeledning infördes genom alla våningarna. Tidstypisk inredning
återställdes där så kunde ske med ledning av vad som fanns
kvar. Av ursprunglig tidig 1700-talsdekorering finnes prov i ett
av landskansliets ämbetsrum, där väggarna äro hållna i blått
med profilerade ytor och dörrarnas målade överstycken i en
vacker gråvit ton visa ståtliga urnor med blekröda blommor.
Den del av Gävle stad, som ligger på samma sida av än som
slottet, undgick ödeläggelse vid den stora brand, som 1869
hemsökte staden, och har därför fått behålla mycket av den prägel,
som under förra århundradet var typisk för en handels- och
sjöfartsstad. En resenär bör icke försumma att i lugn och ro
göra en promenad genom de små kullerstensbelagda gator och
gränder, som slingra sig kring kvarter med röda gavlar och
mossbelupna tegelstenstak och små trädgårdstäppor, där knotiga
gamla äppelträd hägnande sträcka sina grenar över någon
fridfull vrå bland blommor och bärbuskar. Här har mången
skeppare och sjökapten slagit sig till ro under eget tak bland minnen
från långfärder till främmande kuster. Gatuperspektiv och
idylliska gårdsinteriörer från »gamla stan» ha ofta varit tacksamma
motiv för en konstnärs penna och pensel.
Men det verkliga monumentet över stadens historia och dess
betydelse i Sveriges förhållande till främmande makter, dess
handel och sjöfart, är hamnen, med sina vidsträckta armar
famnande fartyg från när och fjärran, samt den dominerande långa
raden av de stora firmornas magasinsbyggnader. De äro palats
1 Professor Hjalmar Öhrvall blev vid ett besök på slottet 1921 mycket
intresserad av hieroglyferna. Han gjorde en avskrift av dem och tog med sig
hem till Uppsala. Rådgjorde även med experter, men förklarade i brev till
dåvarande landshövdingen Rob. Hagen, »att de knutarna kunde ingen lösa;.
G. STF 1931.
81
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
