Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gästrikland och järnet. Från forntidens myrjärn till nutidens kvalitetsstål av Karl Hedlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
G ä s l r i k l a n d o c h j ä r n e t
som nu var. Men inom det landskap, där man befann sig, rådde
ett obrutet samband mellan det arbete, som smältugnen med
dess myrjärnsslagg vittnade om, och det arbete, som nu
försiggick i det modärna storbruket.
Myrjärnets tid
Den enkla smältgropen på tomten Lövhyddan 2 i Sandviken
är en av de inånga anläggningarna för primitiv järnhantering i
Gästrikland. En systematisk undersökning av dem har
knappast hunnit mer än påbörjas. Lämningar, som vittna om dylika
anläggningar, kunna dock redan nu räknas i hundratal inom
landskapet.
Mera sällan har man fått fram själva smältugnarna. Bland
de bäst undersökta av dem äro några från Gryts by i
Österfärnebo. De lågo på de av gamla vittrade slaggstycken fyllda
åkrarna ovanför den stora myren vid byn och voro av
anspråkslösa dimensioner. En av dem, som uppmätts, var alldeles rund,
hade ett djup av omkring 1 meter och en diameter av 1 meter
upptill och 0,7 5 meter i botten. Väggarna utgjordes av kantiga
gråstens stycken, synnerligen väl lagda, och ett av dessa var lagt
på två andra stenar, så att ett draghål bildades. Eljest voro
väggarna väl tätade med flis och jord. Luften fick sila ned
mellan glest lagda rullstenar utanför grytan och in genom draghålet.
Det är slaggförekomsterna, som främst bära vittne om den
kanske märkligaste tiden i gästrikländsk järnhanterings historia.
Vad man i dag kan se av dessa slaggförekomster bekräftar till
fullo det uttalande, som lantmäteridirektören Olof Insulander
1816 gjorde i »Afhandling angående hufvvudsakligaste
grunderne till jordebokskunskapen för Gästrikland >: »Lämningar
finnas ock ännu vid alla äldre byar och hemman inom
socknarna härstädes efter de ställen, där detta osniundsjärn blivit
tillverkat, såväl inom byarnas tomter, åkrar och vretar som på
utmarken, även den skogbeväxte, bestående av gropar, liknande
tjärubrännerier, omgivne med järnslagg, nästan likt sådant, som
finnes vid hammar-smidjor; samt eljest dylikt järnslagg i högar
och för övrigt dylikt slagg utspritt på flerfaldiga ställen inom
förenämnda ägor.»
Inom alla socknar i Gästrikland linnas lämningar efter
järntillverkning före den tid, då man kunde tillgodogöra sig mal-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
