Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gästrikland och järnet. Från forntidens myrjärn till nutidens kvalitetsstål av Karl Hedlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
K a rl It c d l a n d
men i bergen. Dalälvssocknarna Österiarnebo och Hedesunda
ha många ner mot älven lokaliserade slaggområden. I
förstnämnda socken ligga slaggplatserna till stor del grupperade kring
den gamla väg, som söderifrån nådde landskapet över den av
rullstensåsen bildade halvön i Dalälvsfjärden. Följer man, efter
Enköpingsåsens västra gren, denna väg mot norr genom
landskapet, träffar man i Österfärnebo och Arsunda många slagghögar.
Men först när vi nå fram till Arsunda sockens huvudbygd mot
Storsjön, bli lämningarna efter den primitiva järnhanteringen av
en mäktighet, som går upp mot och överträffar
motsvarigheterna nere vid Dalälven. Man talar här i Arsunda om tusentals
lass slagg, som från några stora högar i skogen vid prästgården
förts ut som vägfyllnad. Åsen, som går fram över den lägre,
en gång sänka marken, är kantad med slagghögar. Överallt i
byarna finnas slaggfält. Vågar man lita till den omedelbara bild,
en bygd ger, och alltså säga sin mening innan de systematiska
undersökningarna av Gästriklands äldre järnhantering äro
slutförda, så förefaller Arsunda att ha varit en av de centrala
platserna för den forntida järnhanteringen inom landskapet. Västra
Gästrikland synes över huvud taget dominera, när det gäller
slaggförekomsternas talrikhet och mäktighet. Även landskapets
nordvästligaste socken, Ockelbo, har flera fyndigheter att
uppvisa. Österut i landskapet, särskilt söder om Gävlebukten, där
kalkhalten i jorden är större, ha tydligen förutsättningarna för
primitiv järnutvinning varit mindre, men varje socken har även
här fyndigheter av slagg. Enköpingsåsens östra gren går fram
här, och den väg, som åsen givit upphov till, berör områden
där slagg flerstädes förekommer.
Överallt i Gästrikland finnas sålunda lämningar av primitiv
järnhantering, om också i skiftande proportioner. Den som far
fram genom socknarna för att ta dessa lämningar i ögonsikte
ställes genom deras talrikhet och ofta mäktiga dimensioner
inför bilden av en tid i Gästriklands historia, då järntillverkning
och bearbetning av järnet säkerligen måste ha varit en av
landskapets främsta näringar. Finns det då möjligheter att närmare
bestämma denna tid? Lyckligtvis ger en för Gästrikland
säregen omständighet härvidlag anvisningar, vilkas exakthet inte
kan betvivlas. Det har nämligen inom landskapet varit bruk
att fylla och täcka bygravfältens gravar med slagg. På den mäk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
