Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gästrikland och järnet. Från forntidens myrjärn till nutidens kvalitetsstål av Karl Hedlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
G ä s t r i k land o c h j ä r n e t
sverige gar igen i den långt senare nedskrivna sagans uppgifter
om att ett Järnbäraland skulle ha berörts av konung Olovs färd.
I varje fall måste det. vara oriktigt att — som man gjort —
efter Sverres saga lokalisera Järnbäraland till mellersta och
nordvästra Dalarna och därefter av namnet sluta till »att svenskarna
i mellersta och västra Dalarna av ålder varit föregångsmän på
järnhanteringens område». Även om vi i sockennamnet Järna i
Dalarna ha en rest av ett Järnbäraland, tala de arkeologiska
vittnesbörden sitt tydliga språk om, att detta Järnbäraland var
en utmark till uppsvenska äldre och mäktigare järnets bygder
söder och öster ut. Till dem hörde det område, som här
behandlats.
Bergsmanstiden
Det är icke känt hur länge myrjärnsutvinningen bedrevs i
Gästrikland; man kan endast säga, att ingenting tyder på, att
den fortsatte under Gustav Vasas tid. Då fanns i Torsåkers
socken ett bergslag, vars äldsta privilegium uppgives vara av år
1374. En förteckning på bergsmän i Torsåkers socken från
Gustav Vasas tid upptager 11 byar med 32 bergsmän. Av
bergsmansbyarna låg blott en, Fagersta, i omedelbar närhet av
Torsåkers i nutiden förnämsta bergmalmsförekomster vid sjön
Gösken. Huvudparten av bergsmansbyarna låg söder om
jordbruksbyarna kring Hoån. De torde ha hämtat bergmalm från
små öppna daggriwor, som finnas i stort antal i deras närhet,
och drivkraft för hyttornas bälgar i de mindre åar, som rinna
till Hoån. Gamla slaggfält tyda på att myrjärnstillverkning
tidigare förekommit inom området för dessa bergsmansbyar. Här
i Torsåkers socken bör övergången från den gamla
myrjärns-hanteringen till bergsbruk ha varit lätt.
Av gammalt utgick Gästriklands skatt i järn. Nils Sture
tillfångatog år 1466 ärkebiskopen Jöns Bengtsson Oxenstiernas fogde
i Gästrikland och satte sig i besittning av dennes skatteuppbörd,
bestående av järn och skinnvaror. Sten Sture d. ä. talar i ett
brev av 1495 om den krigshjälp, som från Gästrikland skulle
utgå i järn, medan det övriga Norrland skulle utgiva den i
penningar. Gästriklands gamla järnskatt hör säkerligen till sin
upprinnelse samman med den över hela landskapet bedrivna
myrjärnshanteringen. Såväl de upprepade äskandena från landska-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
