Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gästrikland och järnet. Från forntidens myrjärn till nutidens kvalitetsstål av Karl Hedlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gästrikland och järnet
gäller även Forsbacka och Hofors. Vid Forsbacka utgöra
valsprodukterna största delen av brukets leveranser; de omfatta bl. a.
verktygsstål, borrstål, fjäderstål, hjul- och slädstål och exporteras
mestadels. Forsbackasmidet är gammalt och välkänt;
tillverkningen utgöres av smitt verktygsstål, legerade stål etc. samt av
allehanda sten- och smidesredskap. Fortfarande erhåller
Forsbacka en väsentlig del av den behövliga kraften från fallet i
Gavleån. Antalet arbetare utgör omkring 1 000.
Den ekonomiska utvecklingen vid Forsbacka karakteriseras
av att det 1870 bildade Forsbacka Jernverks Aktiebolag sedan
år 1929 ingått i den mellansvenska stålkoncernen och att
bruket sedan denna tid drives av Fagersta Bruks Aktiebolag. Det
är, om man så vill, en fortsättning av de
koncentrationssträvanden, som utmärkt den gästrikländska järnhanteringen under
storindustriens tid, med nya möjligheter till specialisering och med
det större företagets ökade möjligheter att tillvarataga de
ekonomiska intressena.
En motsvarande utveckling har ägt rum vid Hofors. Sedan
den bruksägarsläkt, som i ett par hundra år stått vid ledningen,
1879 måst lämna sina domäner inom Gästrikland och sedan
Hofors aktiebolag bildats 1880, konsoliderades företaget ekonomiskt
och tekniskt under 1890-talet och kom att från 1916 ekonomiskt
höra samman med Aktiebolaget Svenska Kullagerfabriken och
därmed få nya, storartade utvecklingsmöjligheter. Hoåns
vattenfall, betingelsen för bergsmännens första anläggning vid Hofors
och senare för bruket, utnyttjas alltjämt. Hofors bruk var det
första, som för drivande av valsverk uteslutande använde
elektrisk kraft, och de elektriska motorer, som kommo till
användning, voro de största i sitt slag som tillverkats vid denna tid —
mitten av 1890-talet. I våra dagar utgör den vattenkraft, som
utvinnes genom brukets egna kraftstationer vid Hoåns olika fall,
blott en fjärdedel av den elektriska kraft, som bruket har
användning för. Hofors bruk har den fördelen, att det mesta av
den malm, som kommer till användning i masugnarna, brytes
i egna gruvor, Nyängs- och Storstrecksgruvorna; genom en
omkring 1870 anlagd kanal fraktas malmen båtledes till bruket.
Omkring 75 % av sin tillverkning levererar Hofors bruk för
närvarande till S. K. F.-koncernen, dels för inhemsk
tillverkning, dels för export. Det är material för kullagerringar och
9. STF 1932.
121
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
