- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1932. Gästrikland /
145

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några synpunkter på Gästriklands nutida byggnadskultur av Uno Åhrén

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

G ä s trikland s n u t i d a b y g g n ad s k u 11 u r

om den harmonierar därmed eller ej. I den mån livet förändrat
sig och icke längre passar i gamla byggnadsformer finns icke
heller någon anledning att försöka hålla liv i dessa former. A
andra sidan vore det självklart oriktigt att vilja slopa det gamla
bara för att det är gammalt, ty mycket därav tjänstgör ännu
utmärkt och går att bygga vidare på.

Jag vill genast i början ha denna sak klar för att icke bli
missförstådd. Jag tror dock att frågan om traditionen och
vilken hänsyn man skall ta till den är alltför mycket omtalad.
Den löser sig själv i verkligheten. Ty att hålla en död tradition
vid liv går inte i längden, och den tradition som verkligen har
livsvärde, den gör sig gällande av egen kraft.

Vad nu beträffar den saken, att de bostäder som byggas nu
ofta inte ge samma intryck av självklara, slutgiltiga typer som
den äldre bebyggelsen, är detta ju intet skäl att förbigå dem.
En tid som är så stadd i omgestaltning som vår måste även
på byggnadsområdet visa en viss oklarhet. Om ekonomiska
och sociala förhållanden förändras, kunna inte heller
bostadstyperna förbli oberörda, och innan dessa förhållanden
någorlunda stadgats kunna knappast bostadstyperna heller stadga sig
och fulländas.

Liksom varje blick på våra dagars ekonomiska och sociala
liv med nödvändighet riktar sig även framåt: varåt tenderar
utvecklingen och hur böra vi försöka gestalta den? så måste också
varje blick på bostadsbyggandet innebära en i viss mån kritisk
inställning även med hänsyn till framtiden: hur tjäna våra
bostäder det liv som leves i dag och det som vi sträva till?

Det är två stora förändringar som nu pågå, som vi leva mitt
uppe i och som nära beröra bostadsfrågan.

Först och främst håller skillnaden mellan stad och land på
att utjämnas. Visserligen blir vår kultur allt mera en
stadskultur, vilket framgår av siffrorna för fördelningen av
befolkningen på städer och land: år 1800 bodde i städerna blott 9,77 %
av Sveriges folk, år 1930 32,4 9 %. Ja, det är till och med så,
att det är bara de allra största städerna som ha en stor
folkökning (i Stockholm inflyttade 1931 c:a 10 000 personer), mindre
och medelstora städer ha stationärt eller minskande
befolkningstal. Men samtidigt som denna vandring till de stora städerna
sker är det också något som vandrar i den andra riktningen,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:06:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1932/0181.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free