Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bortom Kebnekaise av Gösta Lundquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det är emellertid först på de tre sista åren, som några
egentliga toppbestigningar företagits här. Det var den kände
fjällkarlen kapten Victor von Feilitzen som först skingrade dunklet
genom att med sällskap sommaren 1930 bestiga Räitatjåkko,
Pyramiden, en av Nipals spetsar samt den förutnämnda
1849-metersplatån. De barometermätningar som företogos gåvo
följande resultat: Räitatjåkko 1 918 m, Pyramiden 1 905 m och
Nipals 1 896 m. Alla dessa siffror måste naturligtvis betraktas
som approximativa, otillförlitliga som även de bästa
aneroidbarometrar äro. De ange knappast det riktiga värdet ens på
50 meter när.
Vi voro alltså på väg in i denna märkliga trakt. Ett par
kilometer in i Kaskasavagge rastade vi och förtärde en
utomordentligt mustig soppa tillredd av ärtkorv. Packningarna lämnades
kvar här. Vi togo med oss endast det nödvändigaste och gåvo
oss i väg med Kuopertjåkkos katedralliknande massiv och
Nipals taggiga kam för ögonen.
Uppstigningen mot den från punkt 1906 utlöpande ryggen (se
generalstabskartan) börjades ungefär vid första s i namnet
»Kaskasavagge» upp för den där belägna branta ändmoränen.
Därefter togs vägen i nordöstlig riktning snett över en lättgången
sprickfri glaciär (stegjärnen medfördes ej). Denna utgör den
västligaste tungan av den ganska stora på kartan ej utsatta
tredelade glaciären, vilken är synlig på bilden sid. 231.
Bergryggen, som skiljer den västra och mellersta tungan åt, övergicks
ganska långt ned, varefter vi fortsatte i nordvästlig riktning
uppför denna mellersta del av glaciären upp till 1 849-metersplatån.
Klockan var inemot 11 på kvällen då vi nådde denna. Vi
hade marscherat på i rask takt sista biten med blicken
fast-naglad vid och uppmärksamheten spänd av de grova blocken
och den hala isen. På hela uppvägen hade vi inte vilat, bara
då och då druckit ur någon glaciärbäck. Vi satte oss ned på
en stor flat häll. Det var alldeles lugnt. Inte en fläkt drog
förbi. Under oss låg Kaskasavagge i mörker och skuggan hade
redan glidit över Kuopertjåkkos torntopp. Spetsarna på Nipals
tecknade sig mörka mot den blå kvällshimlen. I sydväst hade
skymningen sänkt sig över det i skarpa vågor gående landet.
Men i rakt sydlig riktning på en halv mils avstånd bakom några
mörka kammar reste sig den vilda, snötäckta Vargryggen. I hela
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
