Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fiskebrev från fjällvattnen till fjolårskamraten av Ossian Olofsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gielas — nej, ändå värre, hemma i stan — varför all
konkurrens med de nyfödda sländorna tydligen är hopplös.
Det med hänsyn till omständigheterna mindre tilltalande
spinnspöt får därför komma i aktion, med till en början lika
snöpligt resultat. Fascinerad av sländorna syns fisken förakta alla
konstgjorda lockbeten.
Men trägen vinner och till slut bärgas en vacker röding i land
följd av en ungefär lika stor öring. Den första tagen på en
kopparspinnare, den andra på en guld-dito.
Efter att med kast från båten ha fångat ännu ett par fiskar
gå vi sedan upp efter strömmen för att åter pröva lyckan med
flugorna. Och här lyckas jag äntligen få ett par rätt vackra
foreller och en vacker harr på en nästan fjäderlös »Alexandra».
Samt vid Blerikluspen ytterligare en vacker harr på spinn.
Då flugfisket sålunda ej blivit alldeles resultatlöst, ansåg jag
dagen räddad. Bytet i sin helhet var i mitt tycke ganska lagom,
6 öringar, 2 rödingar och 2 harrar. De flesta rätt vackra, ehuru
ingen vidare stor.
Hemvägen togo vi förbi bäcken, som kommer från
Vardofjället, där vi i fjol solbadade. Du minns nog stället och den
lata »börting», som bara nosade efter din spinnare! Lika litet
som då fingo vi nu något här.
Hemfärden, som skedde i rask takt, bjöd för övrigt på en
sensation. I ån ett stycke ovanför Fiansjön fingo vi nämligen syn på
en utter. Du kanske minns det vackra, branta fall, som störtar
utför klippväggen, där vi rastade på nervägen? Här ovanför fingo
vi se uttern, som dök och gick ned för det branta fallet.
Nedanför detta blev den åter synlig, dök igen med en böljande
ryggrörelse — precis som en säl — och visade sig inte mer. Just
där jag då stod, flög en rödbena upp från sitt bo. Den hade
ej hunnit med att lägga mer än två ägg.
Ner emot Gielas såg jag en pilgrimsfalk. B. säger att den är
vanlig här.
Dagen därpå började jag fiska i forsen nedanför Selsjön, men
fick inte ett napp. Drog mig så under ideligt kastande än med
flug-, än med spinnspöt ned efter strömmen, medan kallblåsten
ven och regnskurarna avlöste varandra. Ett lagom muntert
arbete. Men fiskaren lever ju på hoppet.
I nedersta forsen kom också belöningen. Här var en liknande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
