Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Smärre bidrag - Väderleksrapporter till och från västra Jämtlands turiststationer av G. J. Östman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Väderlekssignaler vid järnvägs- och turiststationer i västra Jämtland. — Vit
flagga med någon av bokstäverna N, O, S eller W anger den sannolika
vindriktningen under närmaste dygnet. Vitsvart flagga anger risk för snö- eller
regnbyar, svart flagga varning för storm.
sannolika vind- och väderleksförhållanden för det kommande dygnet
i dessa fjälltrakter. Rapporterna befordras genom Statens Järnvägars
telegraf till Östersund, varifrån de sedan distribueras till samtliga
järnvägsstationer i västra Jämtland, till Svenska turistföreningens stationer
i Västra Vålådalen och Sylarna, Skidfrämjandets turiststation i
Storlien samt till Blåhammarstugan. För att desamma snabbt skola nå
även de mera avlägsna platserna i fjällen, begagnas därjämte
rundradion såsom befordringsmedel. En väderleksrapport av exempelvis
följande lydelse: »Västlig flagga, därunder vit-svart flagga», betyder,
enligt det anslag, som är uppsatt på ett flertal platser, att man har att
vänta vind mellan sydväst och nordväst med snöbyar. Vid de ovan
nämnda järnvägs- och turiststationerna hissas flaggor påföljande
morgon i enlighet med anvisningen i telegrammet. Dessa, vilka skänkts
av A.-B. Paul U. Bergström i Stockholm, äro dels vindriktningsflaggor
vita med bokstav i svart dels flaggor för nederbörd och storm.
Ovan beskrivna rapportsystem, vilket man har för avsikt att
tillsvidare begagna, befinner sig i viss mån på experimentstadiet. Under
vintersäsongen år 1928 gjordes på initiativ av Jämtlands läns
Turistförening det första försöket med väderlekssignalering. Härvid angavs
emellertid icke den väntade vindens riktning, utan försöket var
huvudsakligen inriktat på att varna för snöstorm. Det var på förslag
av Föreningen för skidlöpningens främjande och Svenska
turistföreningen som följande år vindriktningsflaggorna tillkommo. Inom
sagda föreningar ansåg man nämligen, att uppgifter om den väntade
vindriktningen skulle vara särdeles värdefulla. Vid fjällfärder
vintertid, vilka i regel ske på skidor, beror framkomligheten i hög grad på
vindriktningen och vindstyrkan. Att i hård motvind nå ett visst mål
kan nämligen innebära en mycket stor ansträngning, under det att
tillryggaläggandet av samma distans i med- eller sidvind är en
relativt lätt uppgift. Därjämte påpekades att bland fjällförare och
fjällvandrare finnas många, som äro väl förtrogna med väderlekens växlingar
i de trakter, varom här är fråga. För dessa personer skulle det således
bli möjligt att med stöd av vind uppgifterna, sammanställda med egna,
328
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
