- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1932. Gästrikland /
330

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Smärre bidrag - Väderleksrapporter till och från västra Jämtlands turiststationer av G. J. Östman - Ett sommarminne av V. von Feilitzen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

befordras i motsatt riktning mot de ovan omtalade rapporterna, d. v. s.
från vissa platser i fjälltrakterna till Statens
Meteorologisk-Hydrografiska Anstalt, äro följande. Varje måndag och fredag avsändas från
Storlien, Handöl, Åre, Vålådalen och Sylarna chiffrerade
väderlekstelegram med uppgifter om temperaturen, vinden, väderleken,
snödjupet, snöns beskaffenhet och föret. Sistnämnda uppgift anges i
följande grader: idealföre, gott före, kärvt före, tungt före, underfrysning,
klubbföre, fastnande nysnö, dagsmeja, hård skare, otillräcklig snö för
skidlöpning. Snöns beskaffenhet karakteriseras med beteckningarna:
nysnö, gammal lös snö, finkornig snö, kornsnö, barblåst, drivor,
skav-lar, vindskare, solskare och flen. Rapporterna vidarebefordras till
Svenska turistföreningen för att utnyttjas i dess upplysningsverksamhet.
På samma gång de således äro av stort intresse och till nytta för
dem, som ämna företaga en färd till de jämtländska fjälltrakterna,
utgöra de ett värdefullt material för vinnande av meteorologiska
erfarenheter rörande lokala förhållanden. Dessa rapporter ha icke sällan
visat, huru skiftande vädret kan vara inom ett tämligen begränsat
område. Sålunda rapporterades exempelvis en dag i mitten av mars
månad år 1928, att lugnväder rådde i Storlien och Handöl, medan man
hade västlig storm i Are, nordvästlig blåst i Vålådalen samt nordlig,
måttlig vind vid Sylarnas turiststation.

Genom det anförda exemplet påvisas, utöver vad som redan nämnts
i det föregående, att särskilt fjälltrakterna inbjuda till specialstudier
av lokalt betonade väderleksförhållanden; till de mera intressanta
problemen höra snöstormar och fallvindar. Såsom ett led i dylika studier
har Föreningen för skidlöpningens främjande bl. a. planerat
inrättandet av ett mindre fjällobservatorium, förslagsvis på Skurdalshöjden.
Svenska turistföreningen har låtit uppsätta vindmätare i Åre samt
ämnar placera en sådan på Sylfjället. En mera fullständig
anläggning med ändamål att bl. a. undersöka de meteorologiska faktorerna
i den skandinaviska fjällkedjan utgör det under Statens
MeteorologiskHydrografiska Anstalt lydande observatoriet i Riksgränsen.
Säkerligen komma forskningarna i antydd riktning att småningom lämna
allt värdefullare resultat, icke minst till gagn för turistliv och sport
vintertiden i våra stolta fjäll. C. J. Östman

Ett sommarminne.

Länge vi vilat i stugan i Tjäktjas ödsliga dalgång,
lyssnat till stormens tjut och regnets smatter på rutan,
några fjällbitna vänner, som pläga att vandra tillsamman.
Suttit och sprakat förtroliga ord om färder i fjällen,
tittat på kartan, planlagt och mätt i minsta detaljer,
klättrat i tankarna upp och besegrat förnämliga toppar,
längtat förgäves efter en strålande dag på vår vandring.
Inte en strimma av sol, ingen ljusning vid horisonten.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:06:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1932/0366.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free