Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Smärre bidrag - Ett sommarminne av V. von Feilitzen - Märkligare högfjällsbestigningar under år 1931 av P.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Förde oss fram till nordtoppens fot, där en stupande jökel
sträckte från toppen sig ned och inbjöd till färd uppför isen.
När vi här vilat en stund och med broddar skott våra fötter,
gåvo vi raskt oss i väg och höggo upp spåren för stegen,
bit för bit, där väggen var brant, på vår slutliga klättring,
sänkande stundom en blick mot storjökelns gapande sprickor.
Längtansfullt stego vi uppåt, ivriga fullborda färden,
innan ovädret brast ur de moln som hotande kommo,
långsamt seglande fram att hjässan hölja i dunkel.
Borta var hoppet omsider, när snön begynte att falla,
sakta dalande ned, och stängande långväga sikten.
Men vi skyndade på likväl, ty toppen låg nära,
gladdes i hjärtat till sist när målet för färden var vunnet.
V. von Feiliizen.
Märkligare högfjällsbestigningar under år 1931
En hel del märkliga och intressanta högfjällsbestigningar och även
förstabestigningar i Lappland ha utförts 1931 särskilt de relativt
svårtillgängliga, besvärliga och höga fjällen norr om Kebnekaise ha varit
föremål för uppmärksamhet från bergbestigarnas sida.
Direktör Simon Åström och fil. kand. Gösta Lundquist, Stockholm,
ha utfört en del bestigningar i fjällen mellan Kaskasa- och Unna
Räitavagge, närmare skildrade i uppsatsen Bortom Kebnekaise, sid. 208.
Den 29 mars 1931 bestegs den sannolikt näst högsta toppen i
Selmatjåkko, den s. k. Västtoppen (höjd nära 2 000 m) från Alesstugan väster
om fjället av kapten H. N. Pallin, Stockholm, och fotograf Hjalmar
Mesch, Kiruna. Samma män bestego därefter den 2 april från
Tjäktjastugan de tre högsta topparna i det på kartan namnlösa massiv, som
ligger öster om Stuor Räitavagge mellan Räitatjåkko och Sälka och
som på grund av sin skarpa profil från öster och Vistasdalen kallats
Vaktposten (högsta toppen omkring 1 900 m). Ingen av dessa toppar
har förut, så vitt känt, blivit bestigen. — Den 11 augusti bestego
samma personer tillsammans med greve Ludvig af Ugglas från
tältläger öster om fjället de tre högsta topparna i Ruokotjåkko, som
sannolikt icke bestigits efter topografernas besök i förra århundradet
(de två högsta topparna omkring 1 900 m). En av topparna var
orösad. Kapten Pallin och fotograf Mesch bestego dessutom den 13
augusti Ruomaspakte, Mårmatjåkko (1 959 m) och den förut obestigna
Mårmapakte (1 907 m) norr därom. Även Mårmatjåkko torde höra
till de toppar i Lappland som mycket sällan bestigits. I samma föga
kända fjälltrakt upptäcktes vid dessa bestigningar två verkliga »nålar»,
de s. k. Höktopparna (omkring 1 880 m), vilka ännu icke bestigits.
Enligt meddelade uppgifter måste en bestigare här bereda sig på ett
alpinistiskt arbete av första ordningen.
En expedition, bestående av fröken Lizzy Simonsson, Djursholm,
fröken Ingrid Strömberg, Stockholm, och hr David Nygren, Stockholm,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
