Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jöran Sahlgren: Namn och bygder i Halland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
holländska falkfängare själva reste upp till Norden för att skaffa de
dyrbara fåglarna. Med dessa resor ha de fortsatt ända fram till
1700-talets slut. I sin Dalaresa (1734) klagar Linné över att den inbringande
falkfångsten blott utövades av utlänningar.
Av de svenska landskapen var särskilt Halland berömt för sina
falkar. Bland halländska falkelägen, d. v. s. fångstplatser för falkar,
nämnas på 1500-talet: Trottenberg (nu Trottabergs by i Söndrums
socken nära Halmstad), Ölmenes (nu Örmanäs by i Örmevalla socken,
Fjäre härad), Smörkel (d. v. s. Smörkullen, berg strax söder om
Falkenberg), Skomerslef (nu Skummeslöfs by och socken, söder om
Laholm), Morup (by och socken norr om Falkenberg), Påarp (by i
Trönninge socken söder om Halmstad). Utom ett antal andra nämnes
också Falkenberg.
Om falkeläget vid Örmanäs berättar ännu namnet Falkasanden i
Örmevalla socken. Så benämnes en nu skogbeväxt sandslätt och en
gård nära Örmanäs.
Falkeläget vid Falkenberg tycks ha varit särskilt givande. Ännu
under senare hälften av 1700-talet reste tyska falkfängare dit.
En intressant muntlig tradition om falkfängarna vid Falkenberg har
bevarats ända till våra dagar. I insändare till Dagens Nyheter i juli
1918 berätta herrar Carl Carlstedt och John Holmgren, att hr
Holmgrens farfar Henrik Holmgren som pojke varit danska falkjägare
behjälplig att fånga falkar vid Falkahålan å gården Mannabergs ägor.
Henrik Holmgren avled på 1870-talet.
De halländska falkelägena äro i regel belägna vid själva kusten
på öppna slätten, oftast långt från berg och skog. I sådana trakter
bygga aldrig falkarna sina bon. Men från sin hemvist långt upp i
berg och ödemarker drogo falkarna om sensommar och höst ned
till havet för att vid stranden bland sjöfåglarna finna sitt rikliga byte.
Vid dessa provianteringsfärder var det de blevo föremål och stundom
offer för falkfängarnas konster.
Troligen har det lilla Falkberget tjänat till vilostad för dylika
resande falkar och fått sitt namn därav. På grund av det lilla berget
kallades falkeläget av de tyska och holländska falkfängarna för
Falkenberg efter mönster av det i Tyskland och Nederländerna rätt
vanliga ortnamnet Falkenberg. Och på samma sätt som man av
utlänningarna lånade deras namn på falken lånade man ock deras
namn på falkeläget.
Tåget väntar ej längre. Vi måste vidare mot norr. Om en
halvtimme äro vi i Varberg.
I sin Varbergshistoria, tryckt i Göteborgska magasinet 1759, berättar
Johan Rosén på sitt skämtsamma sätt om de olika förklaringarna
till staden Varbergs namn. Han tror inte riktigt på någon av dem
utan avslutar sin framställning med följande reflexion:
»Men vad vinnes med alla dessa avledningar? Må jag icke så gärna
kasta lott om bästa gissningen, och låta högsta ögonen avgöra
sanningen? Pluraliteten har ju rum vid voteringar?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
