Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Eric Festin: Storsjöbygdens kulturminnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Detta ting, till sin verksamhet tämligen likartat med det gamla isländska alltinget, fortfor att hållas på Kungsgården ända till 1810, då det som landsjämnadsting flyttades till Östersund; det hölls där sista gången 1857 och efterföljdes på 1860-talet av nuvarande landstinget. Från slutet av 1100-talet var det konungen, som utsåg lagmannen. Han ledde »Sprotede ting», lagtinget, vilket varje år i juni sammanträdde på Sprotede på Frösön och endast behandlade rättstvister. Det sista lagtinget på denna plats hölls 1643. Efter Brömsebrofreden infördes svensk förvaltning och svenskt rättsväsen.
Under gången av denna framställning ha vi sett, hur Frösön alltmer framstått som kulturminnenas centrum i Storsjöbygden. Hednatempel och gammal kyrka, fästning och lägerplats samt först och sist Kungsgårdens och Sprotede tingvallar skulle tillräckligt vittna härom, men därtill kommer ännu en faktor, Frösö trivialskola. Under den 75-åriga dansk-norska kyrkliga överhögheten före Brömsebrofreden hade jämtarnas gamla svensksinne fått en allvarlig knäck. Försvenskningsåtgärder vidtogos omedelbart, och såsom ett led däri ingick inrättandet av Frösöskolans direkta föregångare, den s. k. Oviksskolan, som började sin verksamhet redan 1649. Den upphörde efter omkring ett kvartssekel. Det jämtländska norsksinnade prästerskapet, som efter fredsslutet fick sitta kvar vid sina tjänster, fortfor likväl tämligen allmänt att sända sina söner till katedralskolan i Trondheim.
Frösöskolan (1679—1847), som omfattade fyra klasser och där undervisning meddelades främst i latin, kristendom och grekiska samt elementärt i sådana ämnen som matematik och välskrivning, fick ett så stort elevantal, att den vid 1700-talets mitt var den tionde i ordningen av landets 42 trivialskolor. På grund av inackorderingssvårigheter i skolans närhet anordnades den som internatskola, och den intar dessutom en särställning i svenskt undervisningsväsen så till vida som den utgjort Sveriges enda på landsbygden belägna statsläroverk.
Denna Frösöskola fick en utomordentlig och varaktig betydelse inte bara såsom underbyggnad för universitetsstudierna utan även och framför allt för den lokala folkbildningen. Det stora flertalet av eleverna voro bondsöner, som efter slutad skoltid återvände till plogen med en skriv- och läskunnighet av stort värde för bildningsintresset överhuvud och med en forskarhåg, som ännu i dag sätter sin prägel på den andliga kulturen i Jämtland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
