Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - HÖGTIDSTAL vid Svenska turistföreningens 50-årsjubileum i Uppsala universitets aula den 27 febr. 1935 av Arthur Lindhagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Högtidstal
tionella motsättningarna. En annan återverkan av turistlivet är
den ekonomiska. Det land eller den trakt, dit turister söka sig
i större utsträckning, har därav en ekonomisk förmån, som
föranleder medvetna ansträngningar från skilda länder och orter
att söka draga turistströmmen till sig.
Några ord böra också sägas om turistlivets avigsidor. Det
kan icke förnekas, att enligt sakens natur en viss ytlighet
vidlåder allt turistväsen. Turisten reser huvudsakligen för sitt nöjes
skull, och han har därför i regel varken lust eller anledning
att spänna sina andliga krafter för att systematiskt tillgodogöra
sig de nya intryck han erhåller. Fara föreligger därför att
bild-ningsmomentet i alltför hög grad uttunnas och reselivet
urartar till ett innehållslöst nöjesliv. Därmed följer också lätt ett
nonchalant uppträdande från turisternas sida gent emot den
nya omgivningen. I förening med de ekonomiska krafternas
spel kan denna bristande hänsyn komma att verka förflackande
både på naturen och folkmentaliteten i turisttrakterna.
Många vitt skilda synpunkter kunna således läggas på turistr
väsendet. Och sammanslutningar, som tagit till sin uppgift att
främja detta, erhålla helt olika karaktär, allteftersom de betona
den ena eller andra synpunkten. Beteckningen »turistförening»
ger därför icke klart besked om den verksamhet en
sammanslutning med detta namn bedriver. Det är av vikt att hålla
detta i minnet, när det gäller att se Svenska turistföreningen
från vad jag — måhända alltför fordringsfullt — skulle vilja
kalla idéhistorisk synvinkel.
Det är icke någon paradox, om jag vågar säga, att tanken på
en svensk turistförening föddes i Norge, nämligen hos
svenskar på vandring där. Här är icke platsen att ingå på de
kulturella förbindelserna mellan de båda broderländerna på den
skandinaviska halvön under senare hälften av 1800-talet. Jag
vill endast erinra om att Norge i detta tidsskede upplevde en
litterär guldålder. Den diktning, som då såg dagen, utövade
ett utomordentligt stort inflytande också på vida kretsar i
Sverige. Men den norska diktningen var på ett alldeles särskilt
sätt framsprungen ur gemenskapen med norsk natur och norskt
folkliv, och landet självt kom därför att utöva en stark
dragningskraft på svenskarna. En ständig ström av svenska
turister sökte sig på somrarna till Norge, och de lärde sig där älska
13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
